Mot nya mål för de gamla är besegrade!

Väckarklockan ringer, dags att kliva upp. Försovit mig har jag gjort också, bara 30 minuter till att jag börjar jobba. Bäst att skynda in i duschen. Just innan jag ska kliva in i duschen så sneglar jag ner på golvet, på dig... Vågskrälle. Tänker att de är alltid skönt att veta hur länge det är kvar, har ju varit nära ett tag nu. 

Hoppar upp på vågen, siffrorna laddar till, jag skyndar in i duschen. Fortfarande sen till jobbet, duschar på rekordtid. När jag sedan står och torkar mig så ser jag dig igen.

Tänker att den första siffran kan omöjligt ha stämt, jag måste ha klivit av för fort, lutat mig åt fel håll. Något måste vara fel. 

Kliver upp på vågen igen, de lilla helvetet som mixtrat med min hjärna i snart 14 månaders tid. 

Resultat dyker upp...

Jag är under... Äntligen under! Sliter åt mig mobilen och tar en bild. 

Dansar fram naken till musik.. Vad ska man göra härnäst? Köpa champagne, ta ledigt från jobbet och fira som om de vore milleniumskifte?
Jag nöjer mig med att klä på mig, ringa min mamma. Hon blir glad för min skull, nu ska vi börja planera Stockholmsresan som vi har pratat om, köpa nya kläder åt mig för att fira. Ett tag var jag inne på att bränna alla mina gamla kläder, tror att det kan vara ett drastiskt beslut. Det jag ska göra, det är att rensa ut alla kläder jag absolut inte använder. Det kommer bli en sopsäck full. MINST.

Nu ska det hoppas bungyjump, ska bara hitta någonstans att hoppa. 

Sen ska det sättas upp ett nytt mål. Jag tror jag börjar med 85 kilo. För 90 är nu passerat!

Svårt att se kanske men 89,2 kg!