Mitt Portugal del 11 - Sista delen

Om man kunde skruva loss huvudet och lägga det åt sidan en stund så skulle jag göra det...
Veckans sista pass blev ett Thaiboxningspass med Jörgen Kruth, under nästa hela passet så körde vi olika sparringövningar vilket gjorde att man gärna vill ge det lilla extra.
Jag körde mesta dels mot en jätteduktig kille från Stockholm som tränar tre olika kampsporter hemma i Sverige. Killen var säkert 15 kg lättare än mig och en halvdecimeter kortare. Spelade ingen roll, jag fick råstryk. Men roligt var det.

Nu har vi duschat, ätit och checkat ut från hotellet. Jag och mamma sitter på ett internetcafé och hänger med varsin dator i väntan på att transfern till flyget ska gå om några timmar.

Hur har min vecka varit då?

Dum fråga, den har varit underbar.

Måste få skryta lite också då jag är så otroligt stolt och nöjd med mig själv. Som ni vet så var jag här i Oktober 2011 också.

Då gjorde jag följande tider här nere.

Bergspasset: 1h30m26s
Lillavarvet (3,4km): 21m17s
Pricka tiden (5.25km): 39m43s

Nu ett halvår senare så gjorde jag tiderna:

Berspasset: 1h14m17s
Lillavarvet (3,4km): 18m01s
Pricka tiden (5,25km: 35m46s
och även en extra distans på 2 km tävlingen där jag sprang på 10m22s.

Det är inga tider för eliten eller för den vanemotionären men jag är själv otroligt nöjd med den utveckling som blivit under det här halvåret. Nu blir det hem till Sverige och putsa formen för att komma tillbaka och göra ännu bättre tider nästa gång.

Jag och Hasse gör upp. Tror jag blev diskad efter att jag råkade placera ett knä lite väl lågt på honom...Förlåt :)

Tack för den här resan och tack för en otroligt rolig vecka. Förhoppningsvis är jag snart tillbaka igen. Extra tack till min sponsor hjälpte mig att ha råd att åka på en sån här resa. :)

Ses snart igen!

Mitt Portugal del 10

Jag vaknade imorse med känslan att någon stuckit knivar i mina ben. Träningsvärken var från en annan värld.

För att lätta upp kroppen så gav jag mig ut på en morgonpromenad med stavarna. Lugnt och försiktigt gick de men sakta sakta så lättade mina stackars muskler upp.

Därefter så var det dags för pricka tiden där man ska springa 5250 meter och innan loppet gissa tiden.
Jag gissade tiden 35 minuter.
Har ingen aning hur när jag var att få rätt då vi får veta det först senare. Trots detta är jag riktigt nöjd med loppet som jag sprang med 2 stycken tjejer. Vi sprang i samtalstakt och hade hur trevligt som helst.

Stolt över mig själv att jag obesvärat kunde springa den sträckan trots en vecka av träning i kroppen.

Efter en god lunch så blev de dags för dagens sista pass som var Thaiboxning med Jörgen Kruth.
Ett härligt pass där vi körde igenom hela kroppen.

Nu blir de avslutningsmiddag och prisutdelning från veckan.
Ska bli mysigt.

Lite bilder från boxningen :)






- from my awesome iPhone!

MItt Portugal del 9

Efter att fått kommit hem och ätit lunch så började endorfinkicken efter Bergspasset att lägga sig och jag började att känna hur tunga benen egentligen var.
Efter ett kort överläggande med sig själv och samvetet så bestämde jag mig för att det var lika bra att köra bort Martin Lidbergs expander pass tidigt. Så 15.00 lokaltid drog jag på mig träningskläderna igen.
Efter ett löfte från Martin om att det skulle bli ett lugnt pass då alla sprungit Bergspasset tidigare så inledde vi med tre riktigt dryga benövningar (Lita aldrig på en instruktör).
Därefter så gick vi igenom axlar, bicep, triceps och bröst. Efter 60 minuter så var vi helt slut.

Genomsvettig kille efter Expander-passet.

Nu ikväll så blir det en föreläsning av Helene Willix (Elitidrottare och yrkesmilitär) om kost och hälsa. Ska bli riktigt intressant och lyssna på.
Fram till dess blir det lite dötid att äta på och bara njuta av att exakt hela kroppen gör ont.

Over n out.

Mitt Portugal del 8 - Bergspasset

Idag var det dags för Bergspasset. Resans största och roligaste utmaning, Ni kan alla historien vid det här laget, hur jag sprang/gick  med underbara tjejerna Anna Lindh och Mikaela som hjälpte mig i mål på min första mil någonsin. Tiden blev då 1:30:26 och jag svävade på moln och kände mig odödlig.

Anna L och jag efter Bergspasset 2011.

Idag var det som sagt dags för Bergspasset 2012. Under hela veckan har jag gått och varit nervös, inte vetat hur jag ska klara det. Rädslan för att göra en sämre tid än i höstas. Att vara tvungen att bryta. Kort sagt alla möjliga negativa tankar har seglat i huvudet.
Sen igår när jag sprungit 2 kilometersloppet med så förvånandsvärt bra resultat så fick jag nytt självförtroende. Så imorse så spratt det i hela kroppen och jag var laddad till tusen.

Parkeringen där vi laddade upp inför Bergspasset

När vi klev av bussen så småregnade det och luften var fuktig. Perfekt väder att springa i. Älskar att springa i duggregn, allt känns så mycket friskare då. På otåliga ben knatade jag runt på parkeringen i väntan på att vi skulle bli uppsamlade och få komma iväg.
Äntligen gick starten. En lång nedförsbacke som var hal på grund av regnet som man nästan bromsade sig utför. Tvingade mig till ett långsamt tempo för att inte ryckas med av de snabba löparna i täten. En efter en försvann de iväg och jag hittade ett bra lunktempo att köra. Målsättningen var att springa de första 15 minuterna utan att börja gå. Jag sprang de första 30 minuterna utan att börja gå, lunken kändes på topp och jag såg rygg på några framför mig.
Efter 30 minuter så nådde vi fram till loppets längsta och brantaste backe. Där bromsade jag upp och började att gå upp för den.

På toppen av backen så visste jag att det var nära till vätskekontrollen som skulle komma efter 5.5 kilometer. Tillsammans med ett härligt gäng tjejer slog vi följe mot vätskekontrollen. En försiktig lunk uppför och utför..
När vi nådde vätskekontrollen så hade det gått 45 minuter. Panikkänsla i kroppen för ett par sekunder då jag bedömde att halva sträckan var ju kvar och i den här takten så skulle det ju ta över 1,5 timme totalt i mål. Snabbt fann jag mig när jag insåg att de värsta backarna var gjorda och att det var mycket utför på slutet.

Vi var fyra stycken som följdes åt i ett behagligt tempo. Efter ca 55 minuter så kom vi fram till den näst sista uppförsbacken och där släppte jag iväg övriga gruppen och började gå uppför den. Visste att jag skulle knäcka mig själv annars om jag försökte hänga på dem.

På toppen av backen så såg jag hela dalen med byn framför mig. Insåg att det var en enda lång nedförsbacke ned till byn. Väl i byn så skulle det vara 400m uppför innan målgången men de skulle också vara de sista på hela loppet.

Jag släppte på. Jag måste ha sätt helt galen ut, vätskebältet var förstort och studsade och gled åt alla håll. En vattenflaska flög ur och studsade på backen bredvid mig, jag brydde mig inte. Den fick ligga och jag fortsatte. Efter ett par hundra meter så hann jag upp mina tidigare följeslagare som orkat springa uppför backen tidigare.
Tillsammans så sprang vi igenom apelsindalen och in i byn. Stannade upp 2 sekunder och pallade en apelsin som jag tog med mig.
Genom byn och dess branta backar så gick vi sedan i samlad trupp tills vi nådde sista backen inför målgången då vi i samlad trupp sprang in i mål.

OTROLIGT! Känslorna visste inte vart de skulle vända sig när jag kollade på klockan. Jag hade klarat det, jag hade slagit min tidigare tid. Inte med 30 sekunder eller så utan riktigt slagit den!

Min tid på Bergspasset: 1h 14m 17s

Över mållinjen i samlad trupp med apelsinen i högsta hugg! 

Tack alla ni som sprang med mig, tillsammans var vi urstarka!

Nu vila sen ett eftermiddagspass med Martin Lidberg.

Mitt Portugal del 7

Vaknade imorse tröttar än vanligt, troligtvis pga av att jag var uppe och bloggade till sent igår. Vi tar och skyller på bloggen. Men solen var påväg upp och det hade pratats om att det var sista dagen vi kunde hålla till på stranden pga av tidvattnet så det fanns inga alternativen. Upp ur sängen slöfock.

Istället för den vanliga morgonjoggen så körde jag stavgång. Blev lite frälst igår när vi gick till Spanien, speciellt när jag kände träningsvärken i både armar och rygg efter en hel dag med stavarna.
Efter 40 minuter så var vi tillbaka på hotellet och en snabb dusch senare så blev de att hugga in på frukostbuffén.
Middagsbuffén lämnar faktiskt en hel del att önska här nere men det väger istället frukostbuffén upp. Hur mycket godsaker som helst så du kan starta dagen helt efter dina egna villkor.

När frukosten var uppäten och kroppen laddad så var det dags för dagens andra pass. Det blev en lektion i simteknik. Det var inte det jobbigaste passet men grymt givande inför Vansbrosimmet som närmar sig med stormsteg.

Efter lite shopping på stan och en god lunch så var det dags för Cirkelgym. 20 stationer idag med 45 sekunder på varje. Två varv. Totalt död Ante.

Enda maskinen jag kände mig någolunda duktig på.

Helt död kille efteråt

 Med endast 30 minuters vila så körde jag vidare med det fjärde och sista passet för dagen. Uppvärmningspromenad på fyra kilometer innan vi sprang 2 kilometer på tid. Jag hade inför loppet satt en ganska försiktig måltid på att komma i mål på under 15 minuter. Då mamma såg på mig att jag var nervös inför loppet och inte riktigt trodde på mig själv så ställde hon upp och sprang bredvid mig. Så med hennes hjälp så lyckades jag springa i mål på (för mig) otroliga 10m22s. Sjukt nöjd över min tid då det var långt över förväntan.

Överlycklig kille just efter målgången. (Såg stjärnor vid fototillfället) 

Med den känlan i kroppen så laddar jag nu inför morgondagens Bergspass på 10 kilometer.

Missade att ladda upp en bild från fightingpasset tidigare i veckan också.
Jag och Jörgen Kruth.

Natti natt, ses imorgon när jag kommit i mål efter Bergspasset.

Mitt Portugal del 6

Idag har varit en lugn dag träningsmässigt. Jag har passat på att njuta av min vistelse här i solen. Började morgonen med att knata de 8 km som är till den spanska gränsen. Den kortaste vägen är 3,5 km men vem vill vara sån?

Väl i Spanien så har jag låtit dagen flyta på. Tittat i småbutiker, ätit gott och bara mått i solen.
Efter ett par timmar där såg vi färjan över det lilla vattenstråk som skiljer länderna åt innan jag knatade den 7 km långa sträckan hem. Varför det finns femtielva olika stigar och alla olika långa för samma destination får ni fråga någon annan än mig om, kul var det att se något nytt iaf.

Nu på kvällen så har vi haft middag med Springtime. Hur trevligt som helst att komma ifrån träningstänket ett litet tag och bara samlas under andra former. Det enda trixiga är att känna igen alla damerna då de inte längre är klädda i träningskläder med en lätt rödaktig ton i ansiktet. Nu har de ju smink och klänning, vem hänger med i den förvandlingen egentligen?

Kort sagt har dagen varit bra med en liten del träningpass och en störredel njuta av semestern.

Nu blir det till att sova för imorgonbitti är det morgonjogg och en ny dag med nya förutsättningar :)

Bjuder på lite bilder från dagen.

Gänget som gav sig av till Spanien

Härlig 8 km slinga efter sandstranden. #Harmoni

Lunchfiket

De är tur att man har härligt sällskap :)

Tre olika sorters kött. Inte helt fel. Åt typ 1/4 del av tallriken. Ögonen ville äta allt!

Sällskapet

Sockerbomben till efterrätt. Petade bort grädden, åt en del av glassen sen började alla varningstecken på dumping så jag skippade resten :)

Natti natt

Mitt Portugal del 5

Inledde min andra träningsdag här i Portugal med en morgonjogg nere på stranden för att väcka liv i min stela kropp. Något jag har upptäckt är att precis som i höstas så är jag som svagast i kropp & tanke på morgonen innan jag hunnit fått i mig frukost.
Då jag inte har lärt mig min kropps begränsningar riktigt än så går jag ut i vanligt löptempo vilket gör att mina energireserver töms direkt och då blir det som idag.
2,1 km löpning följt av 2,1 km promenad tillbaka då jag bara orkade med att springa fram till vändningen. Det jag måste ta med mig är att våga gå ut i ett långsammare löpartempo så jag kan hålla en jämn fart hela vägen samt att låta vinnarskallen komma fram och tvinga kroppen att bränna fett istället för energin jag skulle fått från en frukost.
Lära av att leva säger man ju. Får se till att leva mitt liv fullt ut då.

Taggade människor :)

Efter att fyllt på reserverna med en riktig frukost så var jag redo att ta emot dagen och näst på listan var det dags att prova Afro-dans.
Ni som känner mig vet att jag har ungefär samma taktkänsla och kordination som en dvärg har talang för höjdhopp. Så om det nu skulle komma drivis och orkaner till Portugal efter den här veckan så ber jag ödmjukt vädergudarna om ursäkt om jag har förnärmat dem med min dans.

När dansen var slut så var det bara att titta djupt i flaskan. 40 minuter senare var det dags för ett fightingpass med Jörgen Kruth. Så jag drog i mig så mycket vatten jag bara kunde. Då vi tränar ute på ett plank på stranden så ligger solen på ordentligt. Tror jag har svettats ur alla slaggprodukter som fanns i kroppen bara på de här två dagarna. Passet i sig var grymt, ett ganska basicpass som även de som aldrig provat någon kampsport kunde uppskatta. Den härligaste delen i passet var att efter att vi kört stenhård skuggboxning i 3 minuter så sa Jörgen att det var dags för oss att vila och återhämta oss, genom att göra 10 st burbees (ned på backen och göra en armhävning för att sedan skutta upp i ett upphopp). Så vilar man tydligen inom kampsporten...

Kruth går igenom slagtekniker.

Dagens sista pass var långa löpintervaller. Något som verkligen inte är min grej då jag för det första inte vet vad explosivitet är samt att jag är totalt värdelös på att bedömma hur jag ska lägga upp löpningen för att orka.
Men skam den som ger sig. Jag hängde med på uppvärmningen som var 2,5 km löpning i grupp till en lång asfaltsväg där vi skulle hålla till och springa. Vi körde samma koncept i höstas så jag visste vad jag gav mig in på.
Det hela gick ut på att vi skulle springa 3 minuter åt ett håll för att sedan vila i 90 sekunder innan vi skulle springa på 3 minuter tillbaka till starten.
I höstas när jag var med och körde det här så orkade jag med att springa den kortare vägen (2 km) till vägen för att sedan springa 2 intervaller och sen gick jag tillbaka.
Idag så klarade jag av att springa 2,5 km dit, 2x3 minuter och 2x2 minuter innan jag tog en promenad den kortare vägen på 2 km tillbaka till hotellet. Visserligen helt slut och jag orkade inte springa tillbaka som de andra men det är ändå en utveckling sen i höstas vilket jag får se som ett gott tecken att träningen hemma givit resultat.

Efter 2,5 km + 4 intervaller så får man ha smuts i pannan och  vackert gäddhäng.

Asfaltsvägen som vi sprang efter var av sorten som aldrig tycktes ta slut.

Nu lider kvällen mot sitt slut och det blir härligt att ladda upp med riktig sömn. Imorgon ska jag gå stavgång till Spanien. Räknar med att det ska ta från 09.30 till 15.00 med färja och lunchpaus.

Over n out. =)

Mitt Portugal del 4

Samma sekund som jag la mig i sängen på lördagkväll så somnade jag som en klubbad säl. Pigg som en mört studsade jag däremot upp vid 07.15 lokaltid med ett mål i huvudet. Morgonjogg!

Jag läste i Runnersworld på flyget hit att man tappar motivationskicken som man vanligtvis får av sina favoritlåtar om man använder musik till träningen varje gång så därför har jag bestämt mig för att skippa musiken fram till 2 km tävlingen på onsdag och Bergspasset på torsdag.

Åter till morgonjoggen så samlades vi alla utanför hotellet och vi blev i stavgångs och löpgrupp. Sen bar det sakta men säkert av längs stranden som fortfarande låg hårt packad efter nattens flod. 

Känslan att jag var här, att jag återigen skulle få träna tror jag slog mig på riktigt först då. 

4,4 km senare så kunde jag i harmoni glida in på hotellrummet och bara njuta.

Vackrare utsikt att vakna till får man leta efter..

Efter frukosten så blev det dags för infomöte då den här veckans ledare presenterade sig och de gick igenom programmet för veckan. Mycket spännande och de gjorde att man mer eller mindre studsade ut från mötet efteråt.

Då mitt nästa pass inte var inplanerat förrän vid 15.00 så tog jag tag i veckans orienteringstävling som går ut på att med hjälp av bilder koppla dem till olika platser här i Monte Gordo. Så jag tog min karta och gick ut och knatade i 60 min, hur skönt som helst (förutom ett mindre missöde med färskpressad apelsinjuice och min opererade magsäck som inte riktigt kom överrens). När jag kom tillbaka till hotellet så var det dags för lunch.

Orienteringskartan över Monte Gordo, 60 min samlade jag ihop 1/5 del av kontrollerna på, har ju det jag gör mellan passen.

Pass nummer två för dagen var Cirkel Gym, något som min mor tjatade om att jag skulle pröva redan i höstas när jag var här men som jag fegade ur på. 

Satan vad jag ångrar det idag, ett pass helt i min smak där du gick igenom hela kroppens muskulatur med hjälp av 18 olika stationer.  Varje station varade i 40 sekunder där du skulle köra konstant under dessa 40 sekunder. Efter dessa sekunder gått så blåste Catharina Wettermark (SM och Nordisk mästarinna i Body fitness) i visselpipan att det var dags för nästa station. 20 sekunders vila sen var det dags igen. Efter 2 varv av dessa 18 stationer så var man ruskigt trött men stolt. 

Upp på rummet och 30 min vila innan nästa pass, snabba puckar.

Pass tre för dagen var ett eftermiddags löppass där jag valde kortdistansgruppen då jag kände att jag inte skulle orka med mellandistansgruppen med två pass i kroppen. Nu i efterhand så tror jag att jag hade klarat den för något hände. 

Något hände så jävla hårt att jag satte nytt personbästa på 3,4 km slingan här i Portugal.
Höstas så sprang jag 3,4 km på 21m16s. Idag sprang jag på 18m01s!

Det var det absolut största beviset för mig själv att min utveckling har gått framåt de senaste halvåret.

En grupp med taggade löpare och stavgångare väntar på att få information om eftermiddagens pass.

Innan kändes de lite upp och ned då jag "bara" gått ned dryga 6 kg sen sist. Nu börjar jag förstå att viktsiffran inte riktigt är allt utan att man kan öka i resultaten också.

Stolt som en tupp över min första dag så sitter jag nu på NOX´s internetcafé med en kaffe i handen och bara njuter av att vara i mitt paradis.

Svettig kille efter morgonjoggen, solen gick upp under passet, hur underbart som helst.

Återkommer imorgon med fler uppdateringar och fler bilder. 

Tills dess, soliga hälsningar härifrån Portugal!

Mitt Portugal del 3

Efter en lång resdag så befinner jag mig nu på hotellet.
Helt slut i knoppen efter en resdag så har jag nu tagit en promenad för att känna lite på atmosfären innan de blir dags att sova för att orka morgonens pass.

Hamnade på en liten lokal pub som visade fotboll och hade fri wifi. Med typ fyra olika ölerbjudanden för kvällen så såg han lite förvånad ut när jag köpte två bubbelvatten. Men ska det va så ska de va.

Ska dricka upp min "agua castello" nu och sen promenera hemåt för lite sömn. Kommer ett inlägg imorgonkväll med bilder och uppdatering om jag överlevt de pass jag ska gå på.


Natti natt.









- from my awesome iPhone!

Location:Caminho Ladeira,Albufeira,Portugal

Mitt Portugal del 2

Just nu sitter jag på Arlanda och väntar på mitt flyg. När jag ändå inte har något bättre för mig än att lusläsa schemat för veckan så tänkte jag att jag skulle slänga upp lite bilder som jag knäppt hittills.

Inget märkvärdigt, knappt nämnvärt men i brist på annat så.

Något att läsa på tåget. Bland annat lite hur man laddar för ett marathon, satt och försökte föreställa mig springa in på Central Park i New York November 2013.

Halvbra uppladddning för en hälsosam vecka. Jag och min minimagsäck lyckades äta upp själva burgaren men lämnade brödet orört :)

Mor åt en fiskburgare. 

Nu blir det och sitta i vänthallen och spana in formen på de andra deltagarna, roligt att se om de är några man känner igen från i höstas. 

Ses och hörs snart igen, over n out!

Mitt Portugal 2012 del 1

Så var det dags igen. Sitter på ett skumpande tåg ned mot Arlanda med en förväntan i kroppen. Panikkänslor över att jag inte är så bra tränad som jag skulle vilja byts mot glädjekänslor att det äntligen är dags igen.
När jag var nere i Monte Gordo i oktober 2011 så visste jag inte riktigt vad jag hade gett mig in på och jag kunde gå in med en avslappnad attityd till det hela.

Nu vet jag vad det innebär att vara en vecka med Springtime.

Sist jag var där nere hade jag som mål att klara av att springa 3 km utan att stanna. Nu vill jag klara bergspasset på under 1h 20min. (10 kilometer i backig terräng).

Jag har högre krav på mig själv och jag vill bevisa för alla att jag kan det här. Att det inte var någon tillfällighet att jag gick ned i vikt efter operationen utan att det här numera är jag.

Jag tränar, jag äter och jag lever bra. Det tänker jag fortsätta med.

Om några timmar är jag tillbaka i Monte Gordo, Portugal. I morgonbitti springer jag en morgonjogg längs en sandstrand i soluppgången tillsammans med flera hundra andra deltagare.

Harmoni

Mitt nya liv fortsätter...

Jag efter bergspasset 2011. Tid 1h:30m:26s

HJÄLP MIG TILL RHODOS!

Hjälp mig vinna en resa till Rhodos i sommar!


Om ni vill hjälpa mig att vinna en resa till Rhodos för en veckas jobb i paradiset så gör följande:

1. Gå in på http://thebeachparty.se/sommarjobb/

2. Sök bland ansökningarna efter: Andreas

3. Tryck på "Gilla" min ansökan, Andreas "Ante" Wallin.

Min visningsbild är bilden nedan:

Då resan är tillräcklig lön för mödan så kommer jag om jag vinner, använda lönen 

(10 000:-) till att ordna en fest för mina vänner som röstat på mig!

TACK!

2012, ett år fullt av tävlingar!

Vilket 2012 det här ska bli!


Fabriksloppet 2012  15 km längdskidor - GENOMFÖRT

Springtime Portugal Träningsvecka med Martin Lidberg mfl - 21 april -28 april

Karlstad Statslopp 10 km löpning - 16 juni

Vansbrosimningen 3 km simning - 8 juli

Höga Kusten Halvmarathon 21,1 km löpning - 4 augusti

Lidingöloppet 30 km löpning - 29 september

Kort sagt, jag har inte tid att vara sjuk!
Slut på festandet, slut på slarv med kroppen. Nu är det allt eller inget som gäller!