En springtur i mörkret

Då jag var tvungen att åka upp till Örnsköldsvik och hämta ett paket så passade jag på att ta med mig löparskorna och gå på min mors löparpass som hon håller i på söndagar. Löpning för nybörjare, passar mig utmärkt.
Idag stod det "Fartlek" på agendan, i sann Portugalanda så gav vi oss iväg, efter en uppvärmning med löpning på ca 2 km i lugnt tempo så körde vi ett mellanting mellan intervaller och löpning där vi sprang efter lyktstolparna. Varje person i gruppen fick två gånger välja hur många lyktstolpar vi skulle springa mellan och därefter anpassa farten för att orka samma tempo hela sträckan. Roligt men fantastiskt jobbigt. Det blev allt från att springa upp till 6 stolpar i ett helt okey tempo till att springa tills lungorna exploderade mellan 2. Efter att ha kört 6 vändor så vände vi och sprang de 2 km tillbaka till gymmet.
Tyckte det kändes bra och jag orkade hänga med. Tyvärr är det här en träningsform jag inte skulle klara av att köra själv då jag inte (än!) utvecklat psyket för att driva mig till bristningsgränsen och sedan fortsätta.

Men en härlig avslutning på söndagen och en stolt känsla i kroppen.

V17, Portugal. Bergspasset 10 km. Jag ska springa hela. Det är mitt mål.

Tre nya kilometer

Jag sitter i cafeterian på simhallen och dricker Loka.
Helt slut efter dagens löpning. Kroppen känns bra när jag springer och orken finns där men när man slutar springa kommer tröttheten. Jag kanske aldrig borde sluta springa :P

Putsade min 3 kilometerstid idag till 21:16. De gjorde jag genom att springa på 8,5km/h fart på löpbandet.

Här kommer bildbeviset :-)



Skrivet från min awesome iPhone! ;-P

Prövat på simhallens löpband.

Så har man provat gymmet på simhallen. Sprang 23.03 och nådde 3.01km

Mitt första mål just nu är att springa 3 km under 20 minuter. När jag har nått de målet och klarar det fyra gånger irad så ska jag försöka springa 3,5 km i samma tempo osv.. Så jag vänjer kroppen att klara längre och längre distanser.

Vad tycker ni om den planen? Vet att jag har några löpardårar som läser, tipsa mig gärna.

Hastigheten jag sprang på var 8.1km/h



Peace out :-)

Skrivet från min awesome iPhone! ;-P

Lite spännande nyheter!

* Idag har jag tränat och sprungit 3 km på 22 minuter. Jag gick så att jag totalt rörde mig 5.8 kilometer innan vi avslutade med utfall, hoppa på ett ben, gå på hälarna och gå på tå. Förmodligen såg jag ut som en dåre men jag var en hälsosam dåre.

* Jag har fått en sponsor hemifrån som lovat att håller jag igång och tränar MINST tre hårda pass i veckan fram till och med V17 så betalar han halva kostnaden på min kommande träningsvecka i Portugal med Springtime då! Hur härligt är inte de?

* Den 1 november flyttar jag in i en 2:a här i Härnösand. Äntligen ett sovrum, toppen!

* Avslutningsvis så har jag beställt nya iPhone 4s då min älskade iPhone 3gs har gjort sitt efter över två års vänskap.

Bergspasset - Portugal, Vill tillbaka!

Kort sagt så mår jag riktigt bra just nu :) 

Morgonpromenad

Så var det onsdag och dags för den första riktiga promenaden efter min Portugalvecka.

Då passade det ju utmärkt att lillasyster fyller 20 idag så jag tog på mig träningsoverallen och mina New Balanceskor för en rask promenad på dryga 3km.
Jag stannade på Statoil för att köpa med mig frukost som vi nu har mumsat i oss.

Då jag ska ut på kundbesök senare idag så kommer jag få ytterligare någon kilometer i benen idag men de blir lite lugnare.

Grattis syster!



Skrivet från min awesome iPhone! ;-)

Tillbaka i verkligenheten

Så är man tillbaka i vardagen. Frost i gräsmattan på morgonen, ett jobb att gå till och eget ansvar för träningen igen. Jag saknar redan alla instruktörer och deltagare som peppade mig framåt.

Då jag fått order om en lugn start med träningen och att den ska inledas först på onsdag med en riktig promenad så håller jag mig till det men det är en skön känsla då det spritter i kroppen efter att få ge sig ut.

Jag har inte bestämt mig än vad det kommer bli för träning som jag ska satsa på men förmodar att de kommer bli en ganska varierad för att behålla orken och modet.

Nu är siktet inriktat på V17 då jag vill tillbaka igen till paradiset i Monte Gordo.

Men först och främst så vill jag ta mig under 90 kilo så jag får ta mig ned för en helg med shopping i Stockholm som jag blivit lovad av min käre mor. Dagsvikten är 95,8 kilo. Men nu är jag mer motiverad än på länge.

Dags att äta middag.

Ha det bra!

Bilder från Portugal

Slänger upp ett gäng bilder från Portugal helt osorterat, alla bilder är inte mina utan vissa är stulna från andra deltagare hoppas de är okey :)

Bergspasset

Jag och Anna som hjälpte mig igenom Bergspasset.

Stranden

Några av de underbara instruktörerna

Jag och Martin Lidberg

Jag och Nina från Wellness

Martina Haag och Nina från Wellness

Johanna och Nina var de två tjejerna som repsenterade Wellness under veckan. Två toppen tjejer.

Martin Lidberg föreläser

Boxpass 

Bergspasset

En helt knäckt Ante efter Bergspasset

Martin

Louisa, sexbarnsmamma och Svartbälte tredje dan i karate. Otroligt häftig kvinna.

Nina och Jag på Fysikpasset

Lg och Martina

Mikkis får pris av LG

Bergspasset

Pass vid stranden

Föreläsning om kost

Bergspasset

Sista dagen i Portugal

Efter att ha hämtat mig efter Pricka tiden så avslutade jag min Portugalresa med ett sista pass där jag promenerade runt den 3,4km slinga som jag besegrade första dagen. Det kändes som en bra avslutning.

Senare på kvällen var det bildvisning och prisutdelning där de gick igenom veckan.
Fortfarande såhär ett par dagar senare så vet jag inte hur jag ska beskriva det.
Efter att ha sett ett fantastiskt bildspel med underbara bilder från veckan som varit så delade de ut priser, bland annat till Veckans kämpe.

Det blev jag.

Det var en helt fantastisk känsla och få höra när Nina från Wellness läste upp min motivering och jag fick gå upp och hämta pris och ta emot applåderna.
Redan innan var jag oerhört stolt över mig själv för att jag klarade av veckan men att dessutom bli uppmärksammad för det satte verkligen pricken över iet.
Känslan när alla deltagarna applåderade ska jag bära med mig länge och plocka fram när de känns jobbigt att knyta på sig skorna och ge sig ut.

Jag har nu fått alla verktyg jag behöver för att lyckas med min viktnedgång. Nu ligger allt hos mig.

Gästbloggat för aftonbladet.

Wellness är med på den här bootcamps veckan. Deras reporter heter Johanna och hon bloggar om hela resan. Jag fick äran att gästblogga på hennes blogg.
För den som vill läsa så finns länken här.
Jag rekommenderar er att titta igenom hela hennes blogg då det är massor av härliga bilder från Portugal.


Laters =)

5250 meter utan att stanna.

Spring för livet.
Det skulle kunna vara namnet på tävlingen jag var med idag. Tävlingen heter egentligen "Pricka tiden" och går ut på att du ska välja en tid du tror att du klarar 5,25 km på. Det underbara med den här tävlingen är att du behöver inte vara bra tränad eller duktig på att springa för att delta, du kan gå med stavar eller helt enkelt bara strosa runt. Det viktiga är att du kommer så nära den tid du valt som möjligt.

Då jag tidigare under veckan sprungit 3,4 km för första gången utan att stanna så hade jag ett helt annat mål än att komma nära en vis tid. Jag vill springa hela rundan. Inte gå, inte stanna och vila utan springa heeela rundan. Det var mitt mål och de jag strävade efter.
När jag berättar om mitt mål så ställer mamma direkt upp och säger att hon ska hjälpa mig, att hon ska springa vid min sida och peppa mig hela vägen. Min mamma som springer cirklar runt mig 7 dagar i veckan om hon vill kände att hon inte hade något att bevisa så det blev skitbra för mig.

Vi bestämde oss att vi skulle satsa på tiden 37 minuter och 21 sekunder (någon som kan gissa varför de blev just 21 sekunder?). Det är ca 7 minuterstempo och det var vad jag klarade att springa i söndags.
Sagt och gjort så gav vi oss iväg och kroppen kändes stel, att varit här i en vecka på alla sorters olika pass har börjat sätta sina spår och träningsvärken finns där. Det kan jag lova.
Men vi höll vårat tempo och mamma peppade mig grymt bra inför alla uppförsbackar och allt.

Så vet ni vad? Jag klarade det!
Ingen aning om vi var i närheten av våran tid. Det meddelas först ikväll. Men jag klarade att springa 5250 meter utan att stanna. Hur härligt som helst!

När vi kom i mål så stod hela Springtimes instruktörsgrupp och hejade in oss.

Sen jag kom hit så har jag först sprungit 3,4 km utan att stanna. Ökat ut de rekordet till 5,25 km och dessutom avverkat min första mil.
Jag har haft en helt otrolig vecka och jag vill tillbaka så snart som möjligt.

Nu ska jag först och främst avsluta den här veckan med ett sista löparpass, middag och fest ikväll!

Hälsningar från paradiset!

Berspass = Första milen för att sen få stryk av Martin Lidberg.

Mina två sista dagar här i Portugal blev kanske också de tuffaste.
De inleddes redan på torsdagsmorgonen då nästan hela bootcampet packade in sig i fyra bussar för att bege sig iväg till en närliggande by där vi skulle utföra Bergspasset. Bergspasset är precis som de låter ett träningpass som  går både uppför och nedför ett berg.
Det finns lite olika strapatser och jag valde den som var 10 kilometer lång. Jag hade aldrig gjort en sådan sträcka förut och speciellt inte på tid så det kändes både spännande och nervöst.
Som tur var så hade jag mina "bootcamps kompisar" Mikki och Camilla med mig. Camilla satte iväg i ett högre tempo och försvann ganska snart. Jag och Mikki som inte heller är någon löpare valde att köra efter taktiken, Springa 5 minuter och sedan gå 5 minuter. Det här fungerade skitbra för oss och vi tuffade på där i ett lagom tempo. Efter ca 5 km vid första vattenstoppet så fick tyvärr Mikki en släng av migrän och droppade då bak till den långsammare gruppen som promenerade. Istället vid min sida fick jag instruktören Anna. Det får jag nog tacka gudarna för.
Utan Annas hjälp hade jag aldrig tagit mig i mål och dessutom inte haft så otroligt kul. Vi sprang och gick om vartannat men försökte att hålla uppe tempot iaf.
Efter 1 timme 30 minuter och 26 sekunder så passerade jag mållinjen. En otrolig känsla, jag var så jäkla stolt över mig själv. Nu har jag inte bara gjort milen. Nu har jag en tid att kämpa emot också!

Tyvärr så har jag ingen bild att slänga upp då min telefon inte vill dela med sig av sina bilder. Får ordna det när jag är hemma i Sverige.

Efter bergspasset då var min första tanke att inte röra en fena för resten av dagen. Men väl tillbaka på hotellet och efter att ha ätit lunch så började energin krypa tillbaka i kroppen på mig.
Så vad gör man?
Jo jag gick ned och deltog fullt ut i Martin Lidbergs Combatpass. Det verkligen slet den sista energin ur mig. Stenhårt tempo genom hela passet. Någonstans funderade jag om man faktiskt kunde drunkna av mjölksyra... Men jag tog mig igen passet och otroligt glad är jag för det.

Sen på kvällen åt jag middag och somnade vid klockan 21. Totalt slut...

Tis & Ons i Portugal

Nu har jag varit här i tre heldagar och en eftermiddag. Här kommer en liten kort update vad jag har gjort sen jag bloggade senast.

Tisdag:
Istället för den vanliga löpningen på morgonjoggen så prövade jag stavgång för första gången. Det är mycket svårare och tuffare än vad det ser ut kan jag meddela. Hade träningsvärk i armarna senare.
Föredrar löpning faktiskt.
Om jag tyckte att stavgången var jobbig så var det ingenting jämfört med boxpasset senare på dagen. Boxningen leds av en Louisa som är en kvinna närmare 50 som har 6 barn. Louisa har också svart bälte i karate, tredje dan. She know her shit....
Men förbannat kul var det.
Tisdagen avslutades sedan med löpning. Det var ett till nybörjarpass. Sträckan var 3,4 km och avverkades i intervaller där du skulle träna din fart-teknik.Upplägget var att springa 1 min och sedan gå 1 min och så jobbade vi oss runt slingan. Inte så jobbigt fysiskt men oerhört lärorikt.

Sen blev det ett skoköp så nu har jag ett par riktigt fina New Balance skor. Det går alltså inte längre att skylla på utrustningen ;).

Onsdag:

Morgonjoggen inleddes med att jag prövade de nya skorna. Jag gick ut lite väl hårt och kroppen som börjar bli sliten tröttnade ganska snart. Efter att ha sprungit i ca 13-14 min så börjar jag gå och går i ett par minuter innan Mikki och Camilla (Två andra deltagare) hinner upp mig och uppmanar mig att hänga på i deras tempo. Allt blir lättare med sällskap och jag följde med dem fram till vändningen. Därefter fortsätter tjejerna på en egen planerad runda och jag vänder tillbaka att springa mot starten. Just som jag är på gång att börja gå igen så plockar Martina Haag och hennes väninna upp mig och med deras hjälp så springer jag faktiskt hela vägen tillbaka till hotellet. STOLT SOM EN TUPP!

Sen blev det ett simpass innan lunch. Det var ett teknikpass som inte var så fysiskt ansträngande men lärorikt som attan då jag fick många tips på min crawlteknik. Jag måste träna på min "catch up" då jag stressar igenom armtagen så tappar jag massa energi som jag kan använda senare. När jag prövade "rätt metod" så kände jag direkt en stor skillnad.

Därefter var det dags för att gå på Louisas Workshop i Självförsvar.
Intressant är ordet då det var 99% tjejer på föreläsningen och de kändes som att alla killar i hela världen skulle bedömas som gärningsmän.
Men jag lärde mig en massa nyttigt så nu kan ni ge upp alla tankar på att våldta mig iaf. Jag kan ALLT!

Sen blev det sista passet på dagen som var en kvällsjogg.
Två km löpning till en skog där vi körde intervaller i 1 km innan jag joggade halvvägs tillbaka innan jag var tvungen att börja gå. 4km löpning och 1 km promenad är ändå inte fy skam under ett träningspass då det är det tredje fördagen.

Kvällen avslutades med en föreläsning av Martin Lidberg där han berättade om sin väg från att börja brottas som sjuåring till att vinna VM-guld. Det var riktigt inspirerade och jag fick flera tips jag ska ta med mig. Sen fick vi även höra en del skvaller om bakom kuliserna i lets dance och sånt är ju alltid kul ^^

Här är från Fysikpasset i måndags. 

Det känns som jag har varit här i en vecka.
Träningsvärken står mig över öronen och jag grimaserar illa varje gång jag ska resa mig ur en stol eller ens titta på en trappa. Ändå går jag runt med ett leende på läpparna och älskar varje sekund i detta paradis.

Då det här är en vecka med hundra olika saker som erbjuds så passade jag på att inleda dagen med att pröva yoga för första gången.
Det tog ca 20 sekunder att inse att jag är lika smidig som ett kylskåp och att varenda muskel i kroppen värker efter några pass här i Portugal.
Stämningen var underbar med släkt lyse, tända ljus och skönt lugn musik som spelades i bakgrunden. Salen samlades snabbt av deltagare i alla åldrar.
Lagom tills passet skulle börja så avslöjades passets baksida... Släkt lyse innebar ingen AC och 50 personer som trängdes gjorde att de var i en bastu... Att sedan försöka böja kroppen i ställningar jag tidigare bara sett i diverse herrtidningar gjorde att jag snart var en fontän av svett.
Efter att ha grimaserat, svurit och glömt bort att andas medan jag gjorde "solhälsningar" i en timme så var passet över. Då kände jag plötsligt att en skön värme i kroppen hade gjort att musklerna inte var lika stela som innan och att jag nog skulle överleva dagen trots allt.

Då jag inte hittade något pass som passade mina trötta ben så bestämde jag mig för att vid lunch gå en promenad på 3,4 km.
Det vart en ganska seg promenad med lurarna i öronen där jag gick och fantiserade i min egna lilla värld.

Efter lunch så var det dags för att lyssna på en föreläsning med Magnus Hagström som är en av instruktörerna den här veckan. Hans föreläsning handlade om kondition och puls samt hur man gjorde för att träna kroppen rätt. En riktigt nyttig föreläsning som hjälpte en nybörjare som jag mycket.

Efter att spenderat några timmar på stranden så var det dags för dagens tuffaste pass. Långdistans intervaller.
För de som inte vet så är jag värdelös på att springa. Jag var stolt och lycklig över att klarat springa 3,4 km i måndags utan att stanna.. Uppvärmningen till intervallerna var 2,2km. Att sedan sätta igång med 3 min intervaller där du springer allt vad du kan i 3 min, vilar någon minut för att sedan springa 3 min tillbaka. Det är INTE vad Andreas önskar dag 3 på en intensiv träningsvecka med lår som känns som en nåldyna...Men jag lovade mig själv att försöka iaf och jag orkade faktiskt 2 vändor.
När de då meddelade att vi skulle jogga de 2,2 km tillbaka också så insåg jag mina gränser. Jag tog en lugn promenad tillbaka istället och de var nog ett klokt beslut då jag har 4 heldagar kvar här i paradiset och jag behöver skona mina ben då jag har minst ett löparpass om dagen inplanerat på schemat.

Kvällen avslutades med en föreläsning med Martina Haag. Om hon nu skulle läsa detta så snälla Martina... Jag vet att du är några år äldre än mig, har man och flera barn. Men snälla acceptera mitt frieri.

Härliga människa har jag sällan träffat, hon är en av hjälpinstruktörerna under veckan också så jag har fått tillfället att prata med henne vid flera tillfällen och hon bjuder alltid på sig själv och ger värme till alla omkring sig. En verklig inspirationskälla hur jag skulle vilja vara som person.

Nu sitter jag här på ett internetcafé och har belönat mig själv med en öl.
Godnatt allihopa, imorgon ska jag bland annat simma och pröva stavgång.

Skål!

Dag 2 på min härliga träningssemester går mot sitt slut.

Idag har jag hunnit med en hel del.

Inledde dagen med att pröva den mytomspunna morgonjoggen som jag hört så mycket om.
Joggen i sig innebär inte så mycket men man springer den nere på stranden i soluppgången. Hur stel musklerna än känns så släpper alla (nästan) hämningar när du har det här framför dig.

När du börjar springa så springer du först 20 min mot soluppgången och sedan 20 minuter tillbaka med solen i ryggen.

Min morgonjogg började med att jag hittade åt samma härliga följe som gårdagen och jag började springa med dem. Kroppen kändes bra, inga krämpor eller skador. Efter ungefär 12-13minuter så insåg jag dock att vi höll samma tempo som jag stolt klarade 3.4 km på igår.
Efter lite snabb huvudräkning så insåg jag att jag omöjligt skulle klara av det tempot i 2 x 20 min så jag släppte iväg mina vänner och gick ned till en blandning mellan promenad och löpning för att spara krafterna tills resten av dagen.

Ett bra beslut av mig visade det sig då nästa pass för dagen var ett fyspass med både styrka och kondition.
Vi inledde med uppvärmning för att sedan gå över till att köra olika versioner av utfall, grodhopp m.m. Efter "uppvärmningen" så gick vi över till cirkelträning med olika stationer där vi körde både balans, utfall och plankan.
Efteråt så avslutades det med fitnessboll och allra sist den klassiska idioten.
Det här passet är mitt favorit pass än så länge här i Portugal då det innehöll både fart och skratt.
Efter fyra timmars vila så avslutade jag dagen med ett nybörjar löparpass där de gick igenom löpteknik och vad det krävs för att lära sig springa bra. Det var ett ganska lätt pass fysiskt men oerhört lärorikt på den tekniska biten.

Nu har jag avnjutit en god middag och har belönat mig själv med en öl på ett internetcafé här där jag sitter och bloggar.

Kvällen kommer att avslutas med en prisutdelning för de som sprang ett maraton här idag. Inte jag med andra ord. ;)

Ha de bra :)

Första passet avklarat!

Som jag skrev om tidigare så gick första passet av stapeln idag.
Jag hade som hemligt mål för mig själv att springa 3 km utan att stanna eller börja gå, det har jag aldrig lyckats med efter operationen.

Första passet var ett joggpass och temperaturen låg på 29 grader i skuggan så jag trodde det skulle bli ett tungt pass.

Men ack så fel jag hade. Vi sprang i grupper och jag hittade en grupp på fyra personer som hjälpte mig att springa 3,4 km på 21:16.

Ingen världsrekordtid men ett nytt rekord för mig. Efteråt så fick jag tillbaka pulsen ganska snabbt och kroppen känns bra. Det återstår att se hur kroppen mår efter morgonjoggen imorgonbitti.

När jag hade sprungit klart så stack jag direkt upp till hotellrummet och bytte om till badkläder innan jag slängde mig i poolen. Det var en himmelsk känsla måste jag säga.

Imorgon har jag om kroppen känns bra 3 pass inplanderade.
Den som lever får se. Nu ska jag njuta av min kopp kaffe och prata med alla härliga ledare och deltagare här.
Dagens ros går till Martina Haag som är en av instruktörerna här som peppade mig att klara 3,4 km. :)

Vi hörs snart igen, Soliga men anfådda hälsningar!

Framme i Portugal

Med 3 minuters internettid kvar sa kastar jag ivag ett inlagg fran lobbydatorn.

Vadret ar underbart har i Portugal och jag har just atit en toppenlunch ute i den harliga solen. Nu vantar vi pa att fa nycklarna till hotellrummet innan de blir dags for forsta traningspasset 16.30.

Det har kommer bli en toppenvecka!

Kramar fran solen =)

Nu drar jag till Portugal

Äntligen är min efterlängtade träningsresa här!
Sitter i bilen påväg till Arlanda för en vecka fylld av träning med bl a Martin Lidberg som instruktör!
Kommer bli hur härligt som helst och jag har längtat som bara den.

Då jag har haft en platå en längre period kombinerat med mindre träning så har jag gått upp till 96.7 kg.
Min förhoppning är att den här resan ska bli min kickstart att komma igång igen.
Ner under 90 är en dröm och den vill jag nå.

Nu lutar jag mig tillbaka och blundar. Snart är jag i soliga Portugal.


Hörs hårdrock!


Skrivet från min awesome iPhone! ;-P