29 oktober 2012

Tillbaka på banan.

Åh vad skönt att vara tillbaka på banan igen. I fredags var sista dagen på nutriletten och de 12 dagar som jag körde resulterade i minus 6,2 kg.
Förutom de förlorade kilona så känner jag att jag minskat mitt sötsug avsevärt samt nått kraven på ett BMI under 27 vilket krävs för att få en remiss gällande bukplastik.

Idag och imorgon så är jag ledig så jag passade på att åka norrut till Umeå och hälsa på gamla vänner.
Vi har just varit ute och gått 10 kilometer, en timme och trettio minuter tog de och det var ett perfekt första pass nu när jag är tillbaka med vanlig mat.
Jag har en försiktig förhoppning om att klara av att åka öppet spår på skidor i vår och för att de ska kunna genomföras så måste jag bibehålla konditionsträningen och även lägga till ett par styrkepass för att stärka bål och armar.
Främst så måste jag lära mig och åka skidor. Idag så var jag och tittade på Intersports utbud och jag har sett ut vilka skidor jag ska ha iaf.

Som sagt, det känns riktigt skönt att vara tillbaka på banan igen och jag är riktigt peppad för en bra fortsättning.



- from my awesome iPhone!

25 oktober 2012

Äntligen minus 70 kilo! Bllder och sammanfattning

Idag så sprängde jag äntligen gränsen, jag var så orolig att jag inte skulle få hinna se den passera innan nutrilettkuren tar slut imorgon men idag så gick de.

97 veckor efter operationen så har jag äntligen passerat en total viktnedgång på -70,1 kg eller 0.72 kg/veckan.
Under den här tiden så har jag hunnit med:

Tre Portugalresor
Ett Lidingölopp
Ett Vansbrosim
Ett Höga Kusten Halvmarathon
En kompett Övikshalvklassiker
Ett Karlstad Stadslopp
Firat att jag var under 100 kg genom att hoppa fallskärm.
En Spring en mil, vinn en bil-lopp

För att inte glömma i början av allt. x-antal 400 meters promenader runt kvarteret för att lära kroppen att röra på sig.

Ett stort tack till främst Mamma som har hjälpt och stöttat mig ute i träningspåret, både när jag tagit mig vatten överhuvudet och när jag brutit nya gränser. Även ett tack till resten av min familj som stöttat mig genom hela vägen.
Jag är inte i mål ännu, jag har fortfarande nått kg att bli kvar med men när jag avslutar nutrilettkuren imorgon (för nu är det definitivt) så kommer jag att kunna återgå till riktig träning igen och jobba mot både snabbare miltider och en stark och smidig kropp. Målet och drömmen härnäst är att ta sig under 80kg´s sträcket på vågen men först så ska jag ta och njuta av den här känslan ett tag.

Det finns så många exempel på personer som har opererat sig och som har gått ned snabbare i vikt än vad jag har gjort, jag ångrar ändå inte min takt i viktnedgången då jag har mått bra under hela perioden, jag har kunnat träna hårt under hela perioden och gått från personen som tog bilen 400 meter till jobbet till att idag ha både två och tre milslopp på meritlistan med ett marathon i sikte.


Det går inte att beskriva med ord hur lycklig jag är just nu så jag slänger upp lite bilder från den tid som gått istället.


Tack alla som stöttat mig :)

Mammas 40 årsfest 2010 

Jag och lillebror på pappas bröllop sommaren 2010
Nyopererad på Sundsvalls sjukhus

Efter 3 månader så hade det försvunnit en hel del men det fanns mycket kvar.
Från början gällde det att lära kroppen att röra på sig. 400 meters promenad i snöstorm
Jag minns hur smal och fin jag kände mig efter att jag tog den där bilden. Det där var 28 kilo sedan.
Min och mammas andra resa till Portugal

Jag och Hasse spexar på ett Box-pass i Portugal
En dryg månad gammal bild som jag la upp för att visa baksidan med operationen, all överflödshud.
En bild från senaste Portugalresan
Jag, Anna, Mamma och Rebecka prövade på Bikramyoga i Stockholm.


Allehanda hittade åt min blogg och här ett av 3 reportage som de skrivit om mig.



En underbar familjebild från senaste resan i Portugal!





Såhär ser jag ut idag! :)
Bildbevis på att jag faktiskt väger 82,6 kg. En total viktnedgång på 70,1 kg.

24 oktober 2012

Dag 9 avklarad, en generande bild

Nu är dag 9 avslutad på nutrilettdieten och det återstår och se hur många fler dagar de blir. Minst tills på fredag har jag sagt sen blir det dags att utvärdera det hela. På de stora hela så har jag mått bra hittills och jag har även kunnat köra styrka här hemma i lägenheten utan bekymmer de tre senaste kvällarna.
Ikväll hade vi afterwork några stycken från jobbet och jag satt med drickandes på en sodavatten, hur trevligt som helst. Kunde dock inte låta bli utan var tvungen att tugga i mig den citronklyfta som var i glaset. Haha de är nästan sjukt hur kroppen fungerar men från att ha varit tom på motstånd i 9 dagar så kunde jag nästan följa klyftan passera ned i magen och känna hur den började bearbetas.
Mer än så blev de inte även om de jordnötter som stod på bordet såg oerhört lockande ut.
På lördag då har vi teamfest med jobbet där de bjuds på tacobuffe, försöker spara mig dit och får ha mitt lyx där på lördag. Kanske återgår jag helt till mat eller så fokuserar jag en vecka till med start söndag på nutriletten. Det återstår och se, jag vill suga på den lite.
Nu ikväll efter jag kom hem så körde jag 20 minuter styrka med egna kroppen som redskap (de hade jag inte gjort om jag druckit öl istället för sodavatten så något positivt) och de gick hur bra som helst. Fokuserar främst på överkroppsträning då den nästan fått varit helt vilade hela sommaren om man inte räknar med Portugal. Nu blir de sova. Ska upp om 6,5 timme.

Godnatt alla :-)


Dessa köpte jag nya för två veckor sedan. Storlek 34 börjar bli stort!


- from my awesome iPhone!

22 oktober 2012

Jag är en fuskare, de vet jag

Fick en kommentar tidigare idag som led följande:

"Gör du inget annat än att fuska? Först måste du stämpla ihop magen för att gå ner i vikt och sen så måste du använda dig av nutrilettkur för att nå dina mål. Det är två år sedan du gjorde din operation att du inte nått 70 kilos nedgång än beror på att du super för mycket och inte sköter dig.

Om du istället för att söka konstant bekräftelse på facebook och på din blogg kanske det skulle gå bättre för dig"

Tänkte att jag skulle försöka svara på den så gott jag kan, anledningen till att jag just gjort en gastric bypass är för att jag inte hade karaktären att gå ned på egen hand. Jag har alltid haft väldigt svårt att fortsätta jobba när de går tungt och gav upp vid varje försök att gå ned. Så att jag är en klassisk fuskare har du alldeles rätt i. De är inte heller något jag förnekar, de som går ned på egen hand gör ett mycket större jobb än mig.

Sen anledningen till att jag började med nutrilett igen var faktiskt inte främst för att gå ned i vikt de sista kilona utan de var för att bli av med de sötsug som jag sakta men säkert börjat att bygga upp igen. Detta för att försöka bromsa upp igen, innan jag hamnar i en ond trend som blir för jobbig att ta sig ur, med risk att återigen hamna i situationer där jag ger upp.

Sedan de du skriver om att jag söker bekräftelse via Facebook och bloggen, självklart gör jag det. Genom att skriva och berätta om mina planer för att fortsätta träna, gå ned i vikt osv så sätter jag också en press på mig själv att jag vill kunna skriva om hur det har gått. Det som är suveränt med FB är att om någon (kanske du) inte gillar mina uppdateringar eller vad jag länkar till så går de att spärra mig så du slipper se.

Du har säkert rätt att jag skulle kunna få mycket bättre resultat än vad jag klarat hittills men jag har tyvärr inte den mentaliteten att jag klarar de. Däremot så jobbar jag med att skaffa den.

Tack för ditt inlägg, de är alltid roligt med människor som vågar vara ärliga även om de är trist att i valde att vara anonym.

Med vänlig hälsning,
Andreas


- from my awesome iPhone!

21 oktober 2012

Lite sammanfattning

Nu har jag gått en vecka på nutrilettpulver och det har gått över förväntan. Trodde att både skakningarna och hungern skulle vara värre än vad den varit. Istället har jag med glädje kunnat märka resultat, både synliga i spegeln och att det märks på kläderna.
Sen jag började i måndags så har jag gått ned 88,7 till 84,4 kg och har 1,7 kg kvar till mål.
Jag sa från början att jag skulle köra på nutrilettkuren i 3 veckor men jag har väldigt svårt att tro att de resterande 1,7 kilona kommer ta 2 veckor att bli av med.

Något jag däremot kommer att fortsätta att undvika och som är nödvändigt för att nå de mål jag har inom träningen är godis, alkohol och skitmat. Jag tänker inte sätta upp några datum som jag ska hålla detta utan jag ska helt enkelt försöka få det till en naturlig del att skilja på vardag och fest (Som mamma så vackert brukar säga ).

När jag är klar med nutrilettkuren så kommer jag försöka kombinera konditionsträning med styrka för att bygga upp rygg och bål där jag är väldigt svag idag.

Men först så ska vi nå -70 kilo!

Ha de bra alla!


19 oktober 2012

Två segrar, varav den ena viktigare än den andra

Efter dagens MODO-Seger så var jag sjukt sugen på att följa med de andra supportrarna ut och fira på krogen, det hela slutade dock med att jag tänkte till och gick hem. Väl hemma så möttes jag av dagens andra och kanske viktigaste seger.
Vågen visade på 85,3 kg och jag har nu nått en total viktnedgång på -67,4 kg!

Nu är de bara 2,6 kg kvar till mitt nästa delmål och jag känner mig mer riktigt taggad!


18 oktober 2012

Alternativt slut på nutrilettkuren

Är just nu nere i Härnösand och på besök hos kära syster som fyller år imorgon. Åkte ned hit efter jobbet och åker hem imorgon eftermiddag för att hinna upp till MODOs hemmamatch på kvällen.
Nu är dag 4 avslutad på nutrilettkuren och jag är nere på 85,9 kg, målet från början var att ta mig igenom 21 dagar på dieten men då jag rasat 2,9 kg på 4 dagar så har jag satt upp ett alternativt mål. Om jag når ned till 82,7 kg innan dess så kommer jag kliva av nutrilettkuren då jag inte vill svälta mig själv för mycket på det här sättet samt att jag vill återgå till träning så snart som möjligt.
Viktigast är trots allt att ta sig under 85 kg och hålla de så att jag blir remissvärdig.

Nu ska jag och min mage som kurrar ovanligt mycket ikväll ta och sova.

Godnatt allihopa! :-)


- from my awesome iPhone!

16 oktober 2012

Dag 2 av 21 avklarad.

Dag 2 av 21 gåendes på nutrilettkuren har nu nått sitt slut. Kan säga att det än så länge håller ihop bra, dock så har jag inte gjort något speciellt idag annat än att städa och dona på här hemma. Imorgon ska jag jobba delat pass och kommer med andra ord vara igång från 7 till 21 och brukar i vanliga fall bli ganska trött och seg på eftermiddagen, ska bli spännande och se hur jag klarar mig nu när jag dricker nutrilett.
Förhoppningsvis så märker jag resultat om några dagar och får då motivation att fortsätta hela vägen in i mål.

Nu blir det lite tv-tittande innan jag hoppar i säng och laddar om för en ny dag.

15 oktober 2012

Kort kvällsinlägg

Första dagen på Nutrilett-kuren är nu slut, sitter i soffan hemma och ser på Gabriel Iglesias med några vänner. Kan säga att jag är riktigt sugen på något att tugga på, försöker stilla suget genom att dricka vatten samtidigt som jag tänker på att de första dagarna är de jobbigaste :)

Om en vecka så är jag så inne i det här, samtidigt som jag förhoppningsvis också kan se lite resultat vilket blir ännu mer pepp.

Hörs imorgon :)

Tillbaka på Nutriletten!

Så....Varför är jag tillbaka på nutriletten tänker många nu?
Det finns två anledningar, den första är att för att kunna få en remiss för bukplastik (operera bort överflöds huden efter min övervikt) så måste man ha ett BMI på under 27, jag ligger idag på 27,8 och har kämpat med de sista 2,5 kilona nu sedan i maj. Då väntetiden är väldigt lång för att få en operation eller ens ett möte med en kirurg gällande huden så vill jag få bollen i rullning så snart som möjligt därav så vill jag ta mig under "kvalgränsen".
Sen den andra och kanske den viktigaste anledningen är att jag vill få bukt med mitt sötsug. Som jag har skrivit tidigare i flertalet inlägg så dricker jag inte längre läsk. Med handen på hjärtat så var läsken största boven till min övervikt då jag avverkade åtskilliga liter dagligen. Så i samband med att jag fick operationsdatum 2010 så beslutade jag mig för att jag druckit min sista droppe läsk, något jag har hållit och något som jag är väldigt stolt över.

Det jag inte är lika stolt över är hur mycket jag har tillåtit mig att tjuva på andra plan. De första 6 månaderna efter operationen så tittade jag inte ens åt en godisbit, det fanns inget sug och jag kände att det fanns många bättre alternativ. Sen kom 6 månader där jag vågade unna mig en enstaka godis ibland. Sakta men säkert så triggades mitt dolda sötsug igång och jag kommer nu på mig själv med att vid nått tillfälle varje vecka så tjuvar jag med glass, godis eller andra sötsaker.
Nu tränar jag en del också och många tänker säkert att det inte är så farligt med att köpa en godispåse till fredagsfilmen... För mig så är det de. Jag är en människa som har ett sötberoende och ju mer jag tillåter mig själv att fuska desto större risk utsätter jag mig själv för att falla tillbaka i samma spår.

Så därför väljer jag nu att köra en tre veckors nutrilett diet för att visa för mig själv att jag klarar mig utan slisk och socker och förhoppningsvis så får jag även en push i rätt riktning gällande de kvarvarande överviktskilona.

Målet är att innan 20 december ta sig ned till 82,7 kg. Då har jag gått ned 70 kg på två år och det skulle vara en fantastisk känsla och en otrolig möjlighet för mitt nya liv.

13 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 12 Sammanfattningen

Nu är den här veckan över, i skrivandets stund så sitter jag på Nox Lounge och väntar på att klockan ska bli 16.45 så att flygbussen ska komma för att ta oss mot flyget hem.

Tänkte att jag skulle börja med att berätta om gårdagen.
Efter att ha avslutat fredagens pass nere på plankan (en scen på stranden där man tränar i solskenet med havet som utsikt), där jag och syster körde schlager-jympa så att både Carola, Arja och Charlotte Perrelli hamnade i skymundan så gjorde vi oss fina för att gå på avslutnings middag.
Först så var det bildspel och prisutdelning i stora konferensen. Många fina människor lyftes fram för sina insatser under veckan och fick välförtjänta priser och applåder. Bildspelet var som vanligt en succé där man fick en glimt av allt som vi gjort under veckan. Förhoppningsvis så kommer vi att kunna få ta del av bilderna på något vis senare då det fanns en hel del roligt där :)

Efter avslutningen i konferensen så bar det av till restaurang Infante där det bjöds på en underbar avslutningsmiddag bestående av en räkcocktail till förrätt, tre olika sorters kött till huvudrätt och en sockerbomb till glass som jag för övrigt dumpade sönder på (klantarsel!) till efterätt.
Hur gott som helst, blev dock lite för mycket av det goda då magen inte höll, jäkligt svårt att försöka balansera trerättersmiddagar.

Huvudrätten var underbar även om jag knappt fick i mig en tredjedel.
Hur har min vecka i paradiset varit då?

Ja det är ju jävligt lätt att bara skriva underbart med stora bokstäver men det får nog bli lite djupare än så. När jag landade i lördags så hade jag skyhöga förväntningar på mig själv och jag ville verkligen visa för alla hur mycket jag hade utvecklats sen senaste. Boostad med självförtroende efter Lidingöloppet så gick jag (trots flertalet förmaningar) ut på tok för hårt och slet ut i ryggen redan på söndagen. Inte nog med de så låste sig även löpningen för mig då jag på flera pass gick ut i för höga hastigheter som jag inte behärskade som sedan slutade med att jag gick in i väggen.

Framemot tisdagen så fick jag äntligen någon sorts uppenbarelse där jag insåg att jag inte hade något att bevisa för någon. Jag kunde backa tillbaka och köra det jag klarade av och med en dags vila från fyspassen så fick även ryggen läka ihop så jag kunde avsluta veckan bra. Från och med onsdagens Wellnesslopp så flöt veckan på precis som jag hade förväntat mig med 3 underbara lopp bestående av Wellnessloppet, Bergspasset och Pricka Tiden. Där fick jag äntligen visa för mig själv att jag faktiskt kan springa när jag gör det på min nivå.
Dock vill jag säga att trots min taskiga start träningsmässigt på veckan så har ändå varje dag varit underbar på sitt sätt, alla fantastiska deltagare, ledare och främst att få vara här med hela familjen, det har verkligen förgyllt min tillvaro här.

Nu är det dags att packa ihop grejerna här för att dra sig tillbaka till hotellet och invänta flygbussen.
Det är över för den här gången, men jag kommer tillbaka, det är ett som är säkert!


12 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 11

Nu är vi inne på slutspurten här i Portugal, vi har haft en fantastisk vecka med fint väder och härligt jobbiga pass.

Idag så var det dags för Pricka Tiden, en tävling där man springer en sträcka på 5250 meter. Innan starten får man gissa hur lång tid man tror att det kommer att ta för att ta sig i mål, sen när starten går så får man varken ha med sig klocka, mp3-spelare eller annan utrustning som man kan mäta tiden med.
Riktigt roligt då man får se hur bra man känner sin egen kropp.
Jag hade gissat på att jag skulle springa på tiden 30:59 då det kändes som en rimlig tid i den här värmen.

När starten gick så fick jag lite problem då jag inte hittade någon som sprang i lämplig fart då jag brukar föredra att ta rygg på någon istället för att själv sätta farten. Först efter ca 3 km när vi kom ut på den 2 km långa målrakan som gick på stranden (det var högvatten idag så stranden var mjuk och jävlig) så hann jag ikapp en tjej som jag kunde ta rygg på och på så sätt få lite draghjälp fram till ca 500 meter innan mål då jag klev förbi henne. Det blev ingen riktig slutspurt den här gången även om jag försökte dra upp tempot de sista 120 meterna innan mål.

Jag har ännu inte fått veta hur det gick tidsmässigt då vi får veta det senare ikväll men min magkänsla är ändå helt okey och jag fick springa om flera under loppet som jag trodde jag skulle få svårt för. Alltid roligt när man känner att man faller ett steg framåt i utveckligen.

Nu är det bara ett pass kvar för dagen innan det är dags för bildspel, prisutdelning, avslutningsmiddag och sedan sista kvällen med gänget här på Nox, brukar alltid vara en toppen tillställning!

Här nedan så får ni lite bilder från dagen :)

Inledde dagen med stavgång i soluppgången. <3

Laddad kille inför Prickatiden!

Systers bästa försök till att få med hela ledargruppen på bild :)

Familjen Nilsson/Wallin har tävlat/hejat i Pricka Tiden!

Hasse, Erica och Jag 

Högt och fint löpsteg i slutspurten :)



En trött Andreas togs emot av Anna imål :)

11 oktober 2012

Tillbaka till Paradiset del 10

Efter att ha kommit tillbaka från Bergspasset så tog jag mig en riktigt lugn eftermiddag.
Då jag blev kvar och pratade länge med de andra som också sprungit så tog jag sista bussen tillbaka till hotellet. Då hade resten av familjen redan hunnit gå och äta så jag tog mig en lunch på tu man hand. Halvvägs in i lunchen fick jag dock sällskap av en tjej från gruppen som också var ute på egen hand.

Efter att vi ätit så följdes jag och mor åt till Nox där hon surfade lite och jag passade på att dricka en kaffe.
Senare på dagen så skulle mor och syster dansa på Tobias Karlssons danspass. Så jag drog på mig badbyxorna och la mig på stranden för att heja på dem samt agera lite kameraman :-P

När deras pass var slut och jag både hunnit med ett dopp i havet och filmat de bägge dansöserna så var det dags för Anna Lindhs yogapass. Jag är ju själv ingen yogafantast men man måste ju passa på att prova när man ändå är här!
60 minuter senare så kan jag helt klart säga att en hel del av stelheten i min kropp har försvunnit och jag känner mig mycket fräschare än innan.

Nu har jag ätit middag med familjen och ska snart lyssna på föreläsning, perfekt avslutning på en underbar dag!


- from my awesome iPhone!

Tillbaka i Paradiset - Del 9

Nu är Bergpasset avklarat! Vaknade imorse full av energi (och en hel del nervositet) med 110% fokus på dagens uppgift, att genomföra Bergspasset.

Mest orolig har jag varit för värmen, att det skulle bli för varmt för att jag skulle klara av att springa. Siktet var inställt på 10 kilometers rundan, den runda jag har gjort två gånger tidigare och den som jag känner mig trygg med.

Nere vid frukosten så möter jag mamma som redan där börjar hetsa mig mot att utmana 14 kilometers rundan istället. Nja svarar jag henne och fortsätter fokusera mot 10 kilometern som jag vet att jag klarat förut.

När vi sedan sätter oss på bussarna så frågar mamma igen om jag verkligen inte ska köra 14 kilometern, att jag ska tänka på att om jag siktar mot New York Marathon 2013 så måste jag börja söka mig mot långpassen, alla tillfällen som ges.
Ja vad svarar man på de? Det var bara att toknervöst (med 3 dimor i kroppen) ställa sig i 14 kilometers startledet och invänta starten.

Iväg bar det, jag hade laddat upp med ett vätskebälte med 3 vattenflaskor, ett gäng dimor, en energigelé samt toapapper (man kan aldrig vara för säker, de fick jag lära mig på Lidingöloppet).
Efter att ha sprungit i en 7-8 minuter så tvärstannar hela täten, vi har sprungit fel! En skamsen ledare tar oss tillbaka till början på banan och helt plötsligt så blev de 1500m längre runda.
Lätt panikslagen så kände jag att jag släppte iväg löpare efter löpare.
Till sist så låg jag längst bak med sista klungan. Där kämpade jag på i min takt och varvade löpning med att gå i uppförsbackarna.
Efter ca 9 km så var nästan alla uppförsbackarna över, istället så började en underbar utförslöpning. Tyvärr så kände jag en irriterande smärta i låren/höften efter att sprungit utför. Jens, ledaren som jag sprang tillsammans med förklarade att det mest troligt berodde på att jag ofrivilligt över belastade låren för att skona ryggen som jag haft problem med tidigare under veckan(givetvis berodde en hel del på att jag var otränad också ;-) ) men efter att ha börjat tänka mer på att spänna bålen medan jag sprang så släppte smärtan.
Till sist så nådde vi in i den lilla byn där det är en enda lång betong uppförsbacke uppför för att ta sig i mål. Vi bet ihop och Jens peppade oss med att om vi står på nu så klarar vi oss på under två timmar.
Efter att ha sprungit första delen av backen så svängde den höger.
I svängen så stumnade benen och jag började gå, väll runt svängen så möts jag av mamma och Anna som springer ned för att möta mig, högst upp så ser jag målgången. Peppad till 110% så börjar jag trampa på uppför och med mamma och Anna vid min sida så springer jag hela vägen in mål.
16.5 km på 01:54:40!
Medtanke på att rundan heter just Bergpasset så är jag jättenöjd med resultatet!

Det är sånna här dagar som gör att man bokar en resa till!

Hälsningar från paradiset, här nedan bjuder jag på några bilder från dagen.













- from my awesome iPhone!

10 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 8

Idag så inleddes dagen med att jag och T hängde på stavgångsgruppen till Spanien. En dryg 50 minuter lång promenad samt 10 minuters färja så var vi där. Där ägnade vi ett par timmar åt att strosa runt lite innan vi tog färjan tillbaka och åt mat.

Senare på dagen så var det dags för Wellnessloppet, ett nytt lopp här i Portugal. 5 kilometer långt som avslutades med de sista 2 kilometerna längs stranden. Innan loppet så var jag väldigt nervös både för värmen samt för de faktum att just löpningen inte klaffat riktigt som jag velat här i Portugal. Det blev en hel del vankande av och an i väntan på starten, men efter att ha kört en gemensam uppvärmning till LMFAO´s låt "Sexy and I know it" så kände jag att det var bara att köra. Det är trots allt bara löpning.

Så när starten gick så hade jag is i magen och lätt de snabba löparna sticka iväg och försökte att dra ned på min egen fart så mycket jag kunde för att undvika att gå in i väggen.
Efter bara ett par hundra meter så hamnade jag bredvid en tjej som sprang i helt perfekt tempo och dessutom hade avståndsmätare på sin pulsklocka så jag la mig bredvid henne.
Vi sprang och småpratade om allt möjligt och helt plötsligt så tickade både minuter och kilometer iväg så när vi kom ned på stranden så kände jag att "Det här fixar jag!".

För varje steg jag såg målet närma sig desto lyckligare blev jag i hela kroppen. Lycklig över att vara här, lycklig över att kunna springa och lycklig över mitt nya liv!

I mål kom jag på 30:12, en snitt tid på 6:02 min per km. För mig var det en jättebra tid då jag så sent som i söndags fick börja gå på en 5 kilometers runda.

Här kommer lite bilder från idag :)

Innan loppet :)

Slutspurten, härlig bakrund!

Vackrare platser får man leta efter.

Jag och min springkompis :)




Tillbaka i Paradiset - Del 7

Igår kväll så hade vi middag med en stor del av Springtimegänget. Vi var på en fin restaurang vid havet där vi åt och drack gott hela kvällen.
När vi kom dit så samlades vi på balkongen med utsikt över havet. Där fick vi ett litet glas portvin till fördrink. Sedan blev vi välkomnade in och fick slå oss ned i restaurangen.
Förrätt nr 1 bestod av en plockblandning av olika fisksorter kombinerat med bröd och olika pastejer.
Förätt nr 2 bestod sedan av en underbar honungsmelon och parmaskinka.
Sen kom huvudrätten som var ett fiskspätt med marlukskött och tigerräkor, till de serverades det kokta grönsaker samt potatis.
Efter maten så blev de cheesecake med jordgubbsgelé lager på toppen till efterätt. En riktig sockerbomb som jag fick passa mig för.

Kan säga att de var ett stort projekt att kunna smaka av alla olika rätter och ändå har plats för mer. Hade lätt kunnat äta mig mätt på förrätt nr 1.

Här bjuder jag på lite bilder från kvällen :)

Syster och Mor

Förrätt nr 2 
Huvudrätten med Malurk och Tigerräkor.

Trevliga bordskamrater :)


Sockerbomben till efterätt :)

Jag och bordsgrannen Nina.
 

Sammanfattat, en riktigt trevlig kväll!

9 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 6

Vaknade imorse om möjligt än stelare än igår.
Cirkelgymmet visste vart de tog på ryggen.
Jag är inte skadad eller så, har bara en jäääkla träningsvärk.
Så idag inledde jag med en lugn morgonjogg på 3,5 km.
Sen har jag ägnat dagen åt att vila ryggen, njuta i solen och faktiskt ha lite semester.
Nu på eftermiddagen så ska jag gå ett stavgångspass innan vi åker iväg på middag med de andra från Springtime. Tidigare har jag varit med och de har alltid varit trevligt så det här är något jag ser fram emot :-)
Imorgon ska jag gå till Spanien, en rolig dagsutflykt!
På återseende!
- from awesome iPhone!

8 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 5

Jag har haft en riktigt tung eftermiddag.
Efter att ha kommit tillbaka från promenaden på stan så laddade jag upp på hotellrummet med en bok och en liten powernapp.
När jag sedan stack iväg för att springa med löpgruppen så hann jag bara 1500m innan magen kraschade. Fanns ingen möjlighet att rädda upp situationen utan de blev att återvända till hotellrummet.
Ilsken som ett bi så stängde jag in mig på hotellrummet och hatade hela världen i 20 minuter för just jag
inte kunde ha en normalmage eller ben som orkade springa lika fort och bra som de andra.

Efter 20 minuter så insåg jag hur töntig jag var och att jag satte för tok för höga krav på mig själv.
Innan jag skrev det här inlägget så satt jag för att registrera in min träning på sajten Funbeat.
Där inser jag plötsligt att jag försökt springa i ett bra mycket högre tempo än vad jag klarar av i ett bra klimat hemma i Sverige, jag har försökt snitta 45 sekunder snabbare per kilometer än normalt och helt plötsligt inser jag varför jag gått in i väggen under löppassen.

Det är med ett lättare hjärta jag ser fram emot morgondagen och ska verkligen göra mitt bästa för att våga vara mig själv och lägga mig i ett tempo jag behärskar.
Jag har inget att bevisa för någon, bara jag är ärlig mot mig själv.

Nu ska jag njuta under resten av den här veckan och förhoppningsvis så får ni se lite fler "solskens-inlägg" här framöver.

Kramar från Portugal!


Tillbaka i Paradiset - Del 4

Sitter just nu på en liten uteservering här i Monte Gordo.
Två av tre pass för dagen är avklarade och kvar är endast löpintervaller som ska köras om två timmar.
Vi har underbart väder här nere och hela familjen stortrivs. Värmen sliter dock på kroppen och jag är fortfarande frustrerad av att känna mig så matt under vissa pass. Men jag försöker att dricka mycket både under och mellan passen så att jag inte ska gå in i väggen.

Nu blir de att spendera ett par timmar på shopping innan de blir dags för mellanmål och löpning.

Kommer ett längre inlägg om dagens pass senare ikväll.
Bjuder undertiden på en bild från dagens dopp i havet ;-)




- from my awesome iPhone!

7 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 3


Första riktiga dagen här i Portugal har nu nått sitt slut. Det sägs att när man svettas så rensas kroppen på alla slaggprodukter och att man ska få en fräschare hy tack vare detta. Om inte min hy är len som en babyrumpa efter den här veckan så kommer jag bli förvånad.
Det är 30 °C i skuggan och jag rinner bort under träningspassen.

Idag så inledde jag med att springa morgonjoggen, 3,5 km. Det var en underbar känsla att få ge sig ut på stigarna här i Portugal igen, tyvärr ställer tidvattnet till det så att vi kommer tidigast onsdag ha morgonjoggen på sandstranden i soluppgången.  Jag kände att kroppen reagera bra, enda som kändes lite oroväckande var att vänsterfotled ömmade precis som de gjorde efter Lidingöloppet. 

Sen efter att dusch, frukost och de vanliga informationsmötet var avklarat så passade jag på att njuta lite av de fina vädret. Drog på mig badbyxor och la mig och jäste på stranden. Passade även på att bada i havet som var härligt svalkande. 
Senare var det dags för lunch och där så fick jag äntligen avnjuta Portugals goda tonfisksallad. En mix av färsk fisk och superfärska grönsaker, bland de godaste jag ätit. 




Efter lunchen så var det dags för dagens andra pass som var Cirkelgym. Den här gången så var de baserat på att vi skulle jobba med egna kroppen samt fria vikter. 18 stationer där varje station varade i 60 sekunder innan vi med 15 sekunders vila bytte till nästa station. Första stationen som jag började vid var marklyft. Jag gjorde tyvärr de stora misstaget och lastade på tok på tungt för att kunna köra nonstop i 60 sekunder. Visserligen klarade jag övningen men de kvarvarande övningarna gjordes i plågor. Hela bål och nedre ryggpartier var som försvunnit och jag fick slita riktigt tungt för att komma i mål. 
När vi hade gjort första varvet så vilade vi i 3 minuter innan vi gjorda alla övningarna ett varv till. Liggandes på mattan efteråt så kändes ju nackskott som ett bra alternativ. 

Som tur var så skippade jag de alternativet och istället så drog jag upp på rummet, fyllde på med vatten, nötter och Resorb innan jag drog ned för att delta i löppasset som startade 30 minuter senare.  På löppasset så var dagens ämne löpteknik och vi inledde med 10 minuters uppvärmning innan vi ägnade 30 minuter åt olika löpövningar.  Riktigt intressant och jag kände att jag klarade av dessa utan problem trots Cirkelgymmet innan. 
Sen när vi klarat av löpövningarna så fick vi avsluta passet med en runda på spåret. Jag valde 5 kilometersslingan och gick ut (med facit i hand) ut på tok för hårt. Efter 3 kilometer så gick jag in i väggen och jag fick gå/jogga de sista kilometerna in i mål. 
Ilsken så drog jag direkt upp på hotellrummet då jag var grymt besviken över min egen presentation. 

Dock efter att ha fått i mig middag, vilat 45 minuter uppe på hotellrummet och nu sitter här och skriver det här så inser jag att jag inte kan förvänta mig att prestera samma resultat som hemma i Sverige. Jag tränar 10 ggr mer under den här veckan mot för vad jag gör hemma och dessutom så gör jag det i hög värme.
Jag försöker att se på de med kloka ögon även fast jag vet att imorgonbitti när jag drar på mig löparskorna igen så kommer allt sunt förnuft att vara som bortblåst.

För att summera, min första riktiga dag här i Portugal är över och jag ser tillbaka på den med blandade känslor gällande min egen insats. Däremot så om man kikar på mina känslor för Portugal och Springtime så växer de för varje droppe svett som lämnar min kropp! ;)


Yellow Hotel

Första morgonjoggen

6 oktober 2012

Tillbaka i Paradiset - Del 2

Efter en dag fullt av resande så sitter jag på Nox Lounge här i Monte Gordo, incheckningen på hotellet är avklarad och kvällsmålet är avklarat. 

När jag hoppade av bussen så stod alla ledarna där och väntade på oss precis som vanligt, lite fånigt kändes de som att träffa släkten igen då jag haft flera av dem på de tidigare resorna och de har varit med och skapat flera underbara minnen härifrån Portugal. Ikväll så ska jag sitta här en stund, läsa lite om MODOs senaste match (sur förlust efter straffläggning) och bara insupa atmosfären, inse att nu är jag här igen. 
Imorgon så ska jag inleda dagen med en jogg längst stranden i soluppgången innan jag kliver på veckan fullt ut, kan knappt bärga mig.

Som sagt, paradiset på jorden.

På återseende!

Tillbaka i Paradiset - Del 1

Nu är jag påväg igen!
I skrivandes stund så sitter jag Arlanda och väntar på att få gå ombord på planet som ska föra mig tillbaka till ett av mina favoritställen på jorden. Monte Gordo, Portugal. Jag reser även denna gång med Springtime. Detta blir min tredje resa hit och kanske också den roligaste då vi den här gången åker hela familjen. När jag tittar på schemat för veckans träningspass så märker jag hur mycket jag har utvecklats sen jag senaste åkte i våras. Jag planerar träningen på ett annat sätt och sätter högre förväntningar på mig själv på vad jag ska klara av under veckan.

Det är så spännande att sitta och kika på alla andra som också ska gå ombord, när man reser såhär på träningsveckor så blir det en helt annan gemenskap än vad man skapar på en charterresa. Alla kommer svettas, slita, äta och umgås med varandra. Jag ser fram emot att få träffa en hel del bekanta från de tidigare resorna men också att få träffa nya härliga människor. Det går nästan inte att beskriva atmosfären som är runt Springtime.

Nä, nu är det dags för ett toabesök innan jag går ombord på planet.
Vi hörs senare när jag är framme i solen.

//En överlycklig Andreas

En bild från resan i våras. Träffade många underbara människor.