Bloggen har varit tyst den här veckan. Jag åkte på en förkylning efter Ulvö lägret och har inte kunnat träna på hela helgen. Idag var första gången som jag kunde ta en lättare promenad.
Förhoppningsvis blir kommande vecka mycket bättre.
Det drar ihop sig inför New York och jag är glad att jag blev sjuk nu istället för om ett par veckor när det hade skadat mycket värre.
Nu ska jag bara ta en lugn kväll här i soffan så börjar vi på en ny kula imorgon.
- from my awesome iPhone!
22 september 2013
16 september 2013
Tillbaka i vardagen, sex veckor kvar till New York City Marathon.
Klockan 06.15 tjöt alarmet och jag vaknade upp till en ny vecka. Jag är mör i hela kroppen efter helgens löpläger. Ryggslutet är trött och det ömmar om jag böjer mig i olika vinklar. Andreas Domeij har givit mig rygg och bålövningar som jag ska köra för att stärka kroppen inför New York Marathon. Det känns helt otroligt att det bara är sex veckor kvar tills jag åker. De närmsta veckorna kommer helt avgöra om jag tar mig i mål eller inte. Sköter jag inte träningen så kan jag lika gärna skippa att springa helt.
Nu sitter jag hemma hos en kompis och tänker spendera kvällen nördandes vid datorn, man behöver den sortens fritid ibland också.
Men jag har INGA tankar på att misslyckas.
New York City Marathon har varit mitt mål med träningen i snart två års tid. Jag har vacklat under tiden, hade jag skött mig minutiöst så hade jag varit mycket bättre tränad nu än vad jag är idag. Därför är det så viktigt för mig att faktiskt bita i nu och bevisa för mig själv att jag ska slutföra det jag har påbörjat.
New York City Marathon har varit mitt mål med träningen i snart två års tid. Jag har vacklat under tiden, hade jag skött mig minutiöst så hade jag varit mycket bättre tränad nu än vad jag är idag. Därför är det så viktigt för mig att faktiskt bita i nu och bevisa för mig själv att jag ska slutföra det jag har påbörjat.
Idag hade jag en välbehövlig vila på träningsschemat men imorgon är det dags igen, jag har inte hunnit få veckans schema än men jag är ledig så jag tänker se till att bygga dagen så att jag både hinner med MODOs hemmapremiär, träning och att städa hemma. Kanske inte låter som en superrolig ledig dag men jag behöver de dagarna. Hinner jag så ska jag nog se till att laga ett gäng matlådor också. Så att jag har de förberett för resten av veckan.
Nu sitter jag hemma hos en kompis och tänker spendera kvällen nördandes vid datorn, man behöver den sortens fritid ibland också.
15 september 2013
Ulvö Löpläger del 10 - Sammanfattning
Ulvö Löpläger är nu över för den här gången. Det känns overkligt att vi bara varit här sen i fredags eftermiddag. Vi har hunnit med så mycket. Lärt oss nya saker, påmints om gamla glömda saker, vunnit en ny inspiration.
Träningspassen har varit guld, det har funnits något för alla. Min favorit var gårdagens förmiddagspass. Att få åka båt in till fastlandet och sedan ägna en hel förmiddag åt att springa efter Höga kusten-leden. Det är en lyx få förunnat.
Dagens intervaller var också ett fantastiskt pass. Varje gång du bryter en mental spärr så utvecklas du. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna hänga med hela lägret men det har jag gjort. En oerhört boost inför New York Marathon i november.
Även om det inte syns på fotot så har jag roligt här. Helt fantastiskt roligt dessutom.
Vi har varit ett härligt gäng här också. Alla har kunnat delta på sina egna villkor och efter sin egen förmåga. Humorn har varit högt i tak och vi har alla tagit plats. Ett av de bästa tecknen var kanske efter att vi sprungit i en timme ren uppförsbacke upp till Slåttdalsskrevan. Väl i skrevan så hittar vi en gammal fotboll och plötsligt spelar hela gänget fotboll där bland stenarna.
Svettas man tillsammans så lär man känna varandra så mycket fortare.
Här är ett gruppfoto tagit efter sista passet. Även om resten av gruppen "snygg-svettats" så lovar jag att vi alla var lika trötta som jag ser ut.
Det går inte sammanfatta helgen på annat sätt en fantastisk. Jag vill ge en eloge till både Mona och Andreas som hjälpt oss att överleva helgen.
Om ni vill kika in mer om helgen eller liknande träningsläger så gå in på www.domeijs.se
Imorgon så tänker jag vila från träningen.
Tack för mig.
- from my awesome iPhone!
Träningspassen har varit guld, det har funnits något för alla. Min favorit var gårdagens förmiddagspass. Att få åka båt in till fastlandet och sedan ägna en hel förmiddag åt att springa efter Höga kusten-leden. Det är en lyx få förunnat.
Dagens intervaller var också ett fantastiskt pass. Varje gång du bryter en mental spärr så utvecklas du. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna hänga med hela lägret men det har jag gjort. En oerhört boost inför New York Marathon i november.
Även om det inte syns på fotot så har jag roligt här. Helt fantastiskt roligt dessutom.
Vi har varit ett härligt gäng här också. Alla har kunnat delta på sina egna villkor och efter sin egen förmåga. Humorn har varit högt i tak och vi har alla tagit plats. Ett av de bästa tecknen var kanske efter att vi sprungit i en timme ren uppförsbacke upp till Slåttdalsskrevan. Väl i skrevan så hittar vi en gammal fotboll och plötsligt spelar hela gänget fotboll där bland stenarna.
Svettas man tillsammans så lär man känna varandra så mycket fortare.
Här är ett gruppfoto tagit efter sista passet. Även om resten av gruppen "snygg-svettats" så lovar jag att vi alla var lika trötta som jag ser ut.
Det går inte sammanfatta helgen på annat sätt en fantastisk. Jag vill ge en eloge till både Mona och Andreas som hjälpt oss att överleva helgen.
Om ni vill kika in mer om helgen eller liknande träningsläger så gå in på www.domeijs.se
Imorgon så tänker jag vila från träningen.
Tack för mig.
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 9
Sista passet för helgen är nu avklarat. När ledarna sa stenhårda intervaller så menade de verkligen vad de sa.
Vi började med att springa en tjugo minuter lång uppvärmning där vi la in olika fartökningar.
Min kropp var otroligt trött och seg idag så när de första ökningarna kom så hade jag inte kraften att göra någon synbar ökning och då passet skulle vara två timmar långt så kände jag att de vore dumt att pressa sig in i väggen redan nu.
Efter uppvärmningslöpningen så fortsatte vi med att göra lite olika löpövningar för att väcka upp benen, även om jag inte har tekniken i övningarna så märkte jag hur mycket de gav att göra dessa. Benen blev som utbytta.
Sen var det dags för intervaller. Vi började med fyra minuters intervaller uppför en lång skogsstig. Väl medveten om att jag inte är en av de snabbare löparna (men inte den långsammaste heller) så valde jag att fokusera på klockan och att ligga i rätt pulszon istället för att låta mig dras iväg i de andras tempo. En taktik som fungerade bra då de bara skiljde två pulsslag mellan första och sista intervallen. Tre stycken med tre minuters vila blev det innan vi samlade ihop gruppen för att gå vidare till nästa intervall.
Den här gången var det en minuts intervaller, mina mardröms intervaller. Jag har inte konditionen för att trycka upp mig i fart och hålla den farten i en minut och dessutom klara flera på rad. Vi körde sju stycken med en minuts vila mellan varje och jag är inte fullt nöjd då jag hade en väldig ojämnhet i intervallerna.
Om jag ska hitta något positivt så hade jag mina starkaste intervaller i uppförsbackarna medan jag inte kunde trycka på när de blev flackt.
Avslutningsvis så körde vi femton sekunders intervaller med femton sekunders vila. Tjugo sådana skramlade vi ihop och jag är så nöjd att jag kunde hålla ihop alla tjugo!
En underbar avslutning på passet då jag fick kräma ur de sista av passet.
Nu är det dags för lunch sen ska jag få mitt löpsteg analyserat från filmningen igår. Klockan 15.00 går båten så då blir det en sammanfattning av denna underbara helg.
- from my awesome iPhone!
Vi började med att springa en tjugo minuter lång uppvärmning där vi la in olika fartökningar.
Min kropp var otroligt trött och seg idag så när de första ökningarna kom så hade jag inte kraften att göra någon synbar ökning och då passet skulle vara två timmar långt så kände jag att de vore dumt att pressa sig in i väggen redan nu.
Efter uppvärmningslöpningen så fortsatte vi med att göra lite olika löpövningar för att väcka upp benen, även om jag inte har tekniken i övningarna så märkte jag hur mycket de gav att göra dessa. Benen blev som utbytta.
Sen var det dags för intervaller. Vi började med fyra minuters intervaller uppför en lång skogsstig. Väl medveten om att jag inte är en av de snabbare löparna (men inte den långsammaste heller) så valde jag att fokusera på klockan och att ligga i rätt pulszon istället för att låta mig dras iväg i de andras tempo. En taktik som fungerade bra då de bara skiljde två pulsslag mellan första och sista intervallen. Tre stycken med tre minuters vila blev det innan vi samlade ihop gruppen för att gå vidare till nästa intervall.
Den här gången var det en minuts intervaller, mina mardröms intervaller. Jag har inte konditionen för att trycka upp mig i fart och hålla den farten i en minut och dessutom klara flera på rad. Vi körde sju stycken med en minuts vila mellan varje och jag är inte fullt nöjd då jag hade en väldig ojämnhet i intervallerna.
Om jag ska hitta något positivt så hade jag mina starkaste intervaller i uppförsbackarna medan jag inte kunde trycka på när de blev flackt.
Avslutningsvis så körde vi femton sekunders intervaller med femton sekunders vila. Tjugo sådana skramlade vi ihop och jag är så nöjd att jag kunde hålla ihop alla tjugo!
En underbar avslutning på passet då jag fick kräma ur de sista av passet.
Nu är det dags för lunch sen ska jag få mitt löpsteg analyserat från filmningen igår. Klockan 15.00 går båten så då blir det en sammanfattning av denna underbara helg.
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 8
Så var sista dagen på Ulvön här. Det har varit en småtung natt där jag vaknat och känt mig förkyld flera gånger. Det kändes som att jag just lyckats somna om när väckarklockan ringde och de var dags att kliva upp.
Vi samlades utanför entrén på en morgonjogg som förde tankarna tillbaka till underbara Portugal och Springtime. Stela ben som sakta sakta vaknade till liv och en ljuvlig doft av hav och skog som beblandade sig. I sakta led joggade vi efter en lång skogsstig som mynnade ut nere vid en stenstrand vid havet. Några minuters stilla återhämtning och betraktade av den fantastiska vy som Ulvön bjuder på innan vi vände tillbaka samma väg som vi kom.
Utanför hotellet samlades vi sedan för en tjugo minuter lång stretching där man fick känna på hur stel man blir efter ett par dagars hårdträning. Efter att ha gått igenom alla löparmuskler två gånger så var det dags att göra sig i ordning för frukosten.
Med intervaller på schemat idag, det som sägs ska bli helgens hårdaste pass så gäller det att fylla på ordentligt med bra energi som hjälper mig att ta mig i mål efter denna helg!
Så nu är kroppens tank påfylld och klar. Ny blir det kaffe och uppladdning. Klockan 10.00 så går helgens sista pass!
- from my awesome iPhone!
Vi samlades utanför entrén på en morgonjogg som förde tankarna tillbaka till underbara Portugal och Springtime. Stela ben som sakta sakta vaknade till liv och en ljuvlig doft av hav och skog som beblandade sig. I sakta led joggade vi efter en lång skogsstig som mynnade ut nere vid en stenstrand vid havet. Några minuters stilla återhämtning och betraktade av den fantastiska vy som Ulvön bjuder på innan vi vände tillbaka samma väg som vi kom.
Utanför hotellet samlades vi sedan för en tjugo minuter lång stretching där man fick känna på hur stel man blir efter ett par dagars hårdträning. Efter att ha gått igenom alla löparmuskler två gånger så var det dags att göra sig i ordning för frukosten.
Med intervaller på schemat idag, det som sägs ska bli helgens hårdaste pass så gäller det att fylla på ordentligt med bra energi som hjälper mig att ta mig i mål efter denna helg!
Så nu är kroppens tank påfylld och klar. Ny blir det kaffe och uppladdning. Klockan 10.00 så går helgens sista pass!
- from my awesome iPhone!
14 september 2013
Ulvö Löpläger del 7
Lördagen har nått till sin ända och jag har just lagt mig i sängen efter att jag ätit en fantastisk middag och lyssnat på Andreas Domeijs föreläsning om kost och träning.
Middagen bestod av renskav till förrätt, grillad entrecote till huvudrätt och som avslutning en mjölkchoklads panacotta. Hur gott som helst var det.
När middagen var slut så samlades vi alla i konferensrummet för att lyssna på föreläsningen.
Jag har hört Andreas föreläsa innan om samma ämne men det han tog in sjönk in på ett helt annat sätt den här gången. Sen jag började ta hjälp av Andreas så har jag också släppt kraven på att nå ett visst antal i mina träningspass. Istället tränar jag efter antal minuter och olika pulszoner. Varje pulszon symboliserar för vilken energi som kroppen tar av när den arbetar och en stor del av Andreas föreläsning handlade om just detta och hur man optimerar träningen genom att äta rätt inför olika träningspass och vad de olika pulszonerna ger.
Även om jag tidigare kunnat den grova varianten av detta så gav föreläsningen mig ett annat djup på vikten av att inte bara stirra sig blint på de träningsschema Andreas ger mig, utan att också förstå tanken bakom varje pass.
Värdefulla tankar och insikter som jag också skriver om här så att jag kan ta med mig dem i framtiden.
Efter föreläsningen så fick en del av gruppen titta på filmerna som Andreas filmade under löpskolningen. Här kan man se Andreas gå igenom filmen och ge feedback på vad de kan tänka på rent tekniskt i löpningen. Det var bara halva gruppen som hanns med att analyseras ikväll så jag volenterade frivilligt att vänta med min tills imorgon då jag knappt kunde stå upp av trötthet.
Så nu ligger jag här på hotellrummet och tänker tillbaka på dagen som varit och hoppas på att morgondagen ska vara lika härlig.
Godnatt allihopa.
- from my awesome iPhone!
Middagen bestod av renskav till förrätt, grillad entrecote till huvudrätt och som avslutning en mjölkchoklads panacotta. Hur gott som helst var det.
När middagen var slut så samlades vi alla i konferensrummet för att lyssna på föreläsningen.
Jag har hört Andreas föreläsa innan om samma ämne men det han tog in sjönk in på ett helt annat sätt den här gången. Sen jag började ta hjälp av Andreas så har jag också släppt kraven på att nå ett visst antal i mina träningspass. Istället tränar jag efter antal minuter och olika pulszoner. Varje pulszon symboliserar för vilken energi som kroppen tar av när den arbetar och en stor del av Andreas föreläsning handlade om just detta och hur man optimerar träningen genom att äta rätt inför olika träningspass och vad de olika pulszonerna ger.
Även om jag tidigare kunnat den grova varianten av detta så gav föreläsningen mig ett annat djup på vikten av att inte bara stirra sig blint på de träningsschema Andreas ger mig, utan att också förstå tanken bakom varje pass.
Värdefulla tankar och insikter som jag också skriver om här så att jag kan ta med mig dem i framtiden.
Efter föreläsningen så fick en del av gruppen titta på filmerna som Andreas filmade under löpskolningen. Här kan man se Andreas gå igenom filmen och ge feedback på vad de kan tänka på rent tekniskt i löpningen. Det var bara halva gruppen som hanns med att analyseras ikväll så jag volenterade frivilligt att vänta med min tills imorgon då jag knappt kunde stå upp av trötthet.
Så nu ligger jag här på hotellrummet och tänker tillbaka på dagen som varit och hoppas på att morgondagen ska vara lika härlig.
Godnatt allihopa.
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 6
Så var lördagens sista träningspass avklarat. Kvar är Andreas Domeij föreläsning som vi ska få lyssna på efter middagen.
Sista träningspasset bestod som jag berättat tidigare av Löpskolning och lite styrkeövningar.
Vi har hunnit med att:
- Springa vanligt och bli filmade för att senare få vårt löpsteg analyserat.
- Springa barfota och bli filmade för att senare få vårt löpsteg analyserat.
- Fyra olika löpövningar där vi fokuserar på att flytta vikten framåt i löpningen istället för att häva kroppen och slösa onödig energi.
- Tre stycken olika spänstövningar som jag tyvärr inte kunde delta fullt ut på, min svaga bål gjorde att stötarna gjorde för ont i ländryggen. Tio kilo lättare och bålträning minst två gånger i veckan skulle göra underverk på min löpning.
- Till sist så gick vi igenom ett helt gäng med bålövningar där åtminstone en var helt ny för mig. Jag ska försöka få in ett till bålpass extra i veckan på schemat. Min kropp behöver det.
Jag ska säga att när vi började med att springa från Ulvöhotell och uppför en lång asfalterad backe så hade jag rejält tunga ben efter de tidigare passen men bara att jag faktiskt höll igen och nästan sprang i gå-tempo de första 5-10 minuterna gjorde att de värsta släppte och jag fick tillbaka lite klipp i steget.
Nu ligger jag på hotellrummet och har precis duschat. Om några minuter så ska jag gå ned och äta en förhoppningsvis lika god middag som igår innan jag avslutar dag 2 med att lyssna på en föreläsning.
De säger att jag måste byta bild-posé. Men jag säger att jag likt Bolt måste bygga på mitt varumärke. Anar storhetsvansinne.
Glad men trött kille efter att vi jobbat oss igenom hela bålen.
- from my awesome iPhone!
Sista träningspasset bestod som jag berättat tidigare av Löpskolning och lite styrkeövningar.
Vi har hunnit med att:
- Springa vanligt och bli filmade för att senare få vårt löpsteg analyserat.
- Springa barfota och bli filmade för att senare få vårt löpsteg analyserat.
- Fyra olika löpövningar där vi fokuserar på att flytta vikten framåt i löpningen istället för att häva kroppen och slösa onödig energi.
- Tre stycken olika spänstövningar som jag tyvärr inte kunde delta fullt ut på, min svaga bål gjorde att stötarna gjorde för ont i ländryggen. Tio kilo lättare och bålträning minst två gånger i veckan skulle göra underverk på min löpning.
- Till sist så gick vi igenom ett helt gäng med bålövningar där åtminstone en var helt ny för mig. Jag ska försöka få in ett till bålpass extra i veckan på schemat. Min kropp behöver det.
Jag ska säga att när vi började med att springa från Ulvöhotell och uppför en lång asfalterad backe så hade jag rejält tunga ben efter de tidigare passen men bara att jag faktiskt höll igen och nästan sprang i gå-tempo de första 5-10 minuterna gjorde att de värsta släppte och jag fick tillbaka lite klipp i steget.
Nu ligger jag på hotellrummet och har precis duschat. Om några minuter så ska jag gå ned och äta en förhoppningsvis lika god middag som igår innan jag avslutar dag 2 med att lyssna på en föreläsning.
De säger att jag måste byta bild-posé. Men jag säger att jag likt Bolt måste bygga på mitt varumärke. Anar storhetsvansinne.
Glad men trött kille efter att vi jobbat oss igenom hela bålen.
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 5
För er som inte förstått det så är det min mamma som är en av ledarna på det här lägret. De senaste åren har hon tränat och tävlat väldigt mycket i både löpning och längdskidor. Det har hon dessutom gjort med väldigt goda resultat. Vi i familjen har därför nästan blivit van vid alla hennes monsterprestationer och ger henne ofta inte det beröm som hon förtjänar.
För ärligt när jag tänker efter så är det inte många av mina jämnåriga vänners mammor som springer över 85 kilometer eller vinner SM i sextimmars löpning.
Så just därför var det oerhört intressant att få vara med idag när hon föreläste om sin träning och hur hon tänker när hon sätter upp sina mål.
Det var en bra föreläsning på det sätt att hon lyfte inte fram sina prestationer efter vilka placeringar hon kammat hem, istället fokuserade hon på hur hon lagt upp träningen och sin målsättning efter hennes förutsättningar. I många gånger tror jag att vi som tränar jämför oss med andra, speciellt de som är snabbare än oss.
Jag tror att vi skulle många gånger må bättre om vi ser till de förutsättningar som vi själva har. Vad kan jag göra av min livssituation och den kropp jag har?
Det pratade mamma om på ett riktigt bra sätt som gjorde att man faktiskt kunde jämföra med sig själv och hur jag skulle kunna sätta mina målsättningar.
Jag har vetat det innan men det tål att påminnas om.
Det går även att påminnas om att jag har en riktigt kickass morsa!
Nu är det bara 12 minuter till löpskolning och finslipning av tekniken. Dags att byta om!
- from my awesome iPhone!
För ärligt när jag tänker efter så är det inte många av mina jämnåriga vänners mammor som springer över 85 kilometer eller vinner SM i sextimmars löpning.
Så just därför var det oerhört intressant att få vara med idag när hon föreläste om sin träning och hur hon tänker när hon sätter upp sina mål.
Det var en bra föreläsning på det sätt att hon lyfte inte fram sina prestationer efter vilka placeringar hon kammat hem, istället fokuserade hon på hur hon lagt upp träningen och sin målsättning efter hennes förutsättningar. I många gånger tror jag att vi som tränar jämför oss med andra, speciellt de som är snabbare än oss.
Jag tror att vi skulle många gånger må bättre om vi ser till de förutsättningar som vi själva har. Vad kan jag göra av min livssituation och den kropp jag har?
Det pratade mamma om på ett riktigt bra sätt som gjorde att man faktiskt kunde jämföra med sig själv och hur jag skulle kunna sätta mina målsättningar.
Jag har vetat det innan men det tål att påminnas om.
Det går även att påminnas om att jag har en riktigt kickass morsa!
Nu är det bara 12 minuter till löpskolning och finslipning av tekniken. Dags att byta om!
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 4
Vilken förmiddag det har varit! Klockan 08.00 hämtade en attackbåt upp oss i hamnen ute på Ulvön. Under båtfärden så gick vi igenom hur vi skulle springa och planerade vart man kunde vika av om man ville ha en lättare eller svårare rutt. Viktigast var att alla skulle kunna springa på sin nivå.
Efter ca 30 minuter så nådde vi fastlandet och efter att ha landstigit så gav vi oss iväg.
Vi började med en lättare stigning där vi höll ned tempot tills kroppen var varm. Sen kom vi fram till första bergsstigningen där pulsen snabbt gick upp i ett AIII-tempo och jag fick tänka till så jag inte la mig längst fram och slet onödigt hårt. Med jämna mellanrum så vände de som låg längst fram och joggade ned för att möta upp de sista i gruppen så att vi höll samlad trupp.
Efter ungefär en timme så nådde vi toppen och jag fick än en gång häpnas av de fantastiska landskap jag har haft förmånen att växa upp i men som jag besökt allt för sällan. Innan toppen så fick vi dessutom ta oss igenom Slåttdalsskrevan där det sägs att inspelningen av Ronja Rövardotter ägde rum.
När vi sedan vände oss för att starta vår färd utför berget igen så tog vi en annan väg utför där vi fick variera löpningen ordentligt. Allt från att småklättra utför bergsklipporna till att snava sig igenom rullstensåsarna och sedan släppa lös och låta benen rulla i full fart utefter de utlagda bräderna som skapade en gång. Det var efter en sådan "spång-gång" som jag (såklart) gjorde en fantastisk kullerbytta. Springandes i täten så kände jag mig pigg efter ett långsammare parti och verkligen kände på utförslöpningen. Det jag inte tänkte på att de tjocka plankorna faktiskt legat ute i skogen i ex antal år så vips så knäcktes en bräda och jag flög framlänges, slog i bägge knäskålarna och sen lyckades jag rulla ihop mig till en boll och landa ute i mossan. Lyckligtvis så gick allting bra så när som lite skrapsår på knäna och jag kunde fortsätta springa.
Efter att ha fyllt på vätska direkt ur en bäck (för övrigt de friskaste vatten som jag druckit) så nådde vi till slut stranden.
Där avslutade vi den tre timmar långa löpningen med att springa efter en plan skogsstig de sista 45 minuterna.
Det var ett mört gäng på elva personer som nådde fram till bryggan där båten nu plockat upp oss. Om några minuter så är vi framme ute på Ulvön igen och det ska bli riktigt skönt med en dusch och sedan en go lunch. I eftermiddag så ska vi få lyssna på en föreläsning sen är det dags att springa igen.
Livet är underbart!
- from my awesome iPhone!
Efter ca 30 minuter så nådde vi fastlandet och efter att ha landstigit så gav vi oss iväg.
Vi började med en lättare stigning där vi höll ned tempot tills kroppen var varm. Sen kom vi fram till första bergsstigningen där pulsen snabbt gick upp i ett AIII-tempo och jag fick tänka till så jag inte la mig längst fram och slet onödigt hårt. Med jämna mellanrum så vände de som låg längst fram och joggade ned för att möta upp de sista i gruppen så att vi höll samlad trupp.
Efter ungefär en timme så nådde vi toppen och jag fick än en gång häpnas av de fantastiska landskap jag har haft förmånen att växa upp i men som jag besökt allt för sällan. Innan toppen så fick vi dessutom ta oss igenom Slåttdalsskrevan där det sägs att inspelningen av Ronja Rövardotter ägde rum.
När vi sedan vände oss för att starta vår färd utför berget igen så tog vi en annan väg utför där vi fick variera löpningen ordentligt. Allt från att småklättra utför bergsklipporna till att snava sig igenom rullstensåsarna och sedan släppa lös och låta benen rulla i full fart utefter de utlagda bräderna som skapade en gång. Det var efter en sådan "spång-gång" som jag (såklart) gjorde en fantastisk kullerbytta. Springandes i täten så kände jag mig pigg efter ett långsammare parti och verkligen kände på utförslöpningen. Det jag inte tänkte på att de tjocka plankorna faktiskt legat ute i skogen i ex antal år så vips så knäcktes en bräda och jag flög framlänges, slog i bägge knäskålarna och sen lyckades jag rulla ihop mig till en boll och landa ute i mossan. Lyckligtvis så gick allting bra så när som lite skrapsår på knäna och jag kunde fortsätta springa.
Efter att ha fyllt på vätska direkt ur en bäck (för övrigt de friskaste vatten som jag druckit) så nådde vi till slut stranden.
Där avslutade vi den tre timmar långa löpningen med att springa efter en plan skogsstig de sista 45 minuterna.
Det var ett mört gäng på elva personer som nådde fram till bryggan där båten nu plockat upp oss. Om några minuter så är vi framme ute på Ulvön igen och det ska bli riktigt skönt med en dusch och sedan en go lunch. I eftermiddag så ska vi få lyssna på en föreläsning sen är det dags att springa igen.
Livet är underbart!
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 3
När jag inleder det här inlägget så sitter jag undangömd på en toa här på hotellet. Gör mitt bästa för att hinna med en nummer två innan vi ska ge oss iväg mot Skules skogar. Varför är jag så orolig? Jo för att mina Imodium ligger hemma på köksbänken. Med en hel kängurupung med överflödshud på magen och en hel dag av löpning upp och ned för ett berg så kommer mina tarmar skumpa runt både ett och två varv.
Haha, insåg just hur äcklig jag är som berättar det här men de är lite så jag jobbar.
Förhoppningen är att jag ska besegra all logik och hålla koll på magen idag. Om inte annat så har jag en halv toarulle i ryggsäcken som får hjälpa mig att göra de bästa av situationen. Jippi.
Om tio minuter så ska vi äta hotellfrukost och sen beger vi oss med båt in till fastlandet. Där väntar 2.5 timme löpning innan vi återvänder hit till ön för lunch och en föreläsning. I eftermiddag så ska vi bli filmad när vi springer så att ledarna ska kunna utvärdera vårt löpsteg. Kommer bli minst sagt intressant att se hur det går.
Nä nu är det dags att runda av. Vi hörs i eftermiddag.
Ja. Jag är så nervös som jag ser ut.
- from my awesome iPhone!
Haha, insåg just hur äcklig jag är som berättar det här men de är lite så jag jobbar.
Förhoppningen är att jag ska besegra all logik och hålla koll på magen idag. Om inte annat så har jag en halv toarulle i ryggsäcken som får hjälpa mig att göra de bästa av situationen. Jippi.
Om tio minuter så ska vi äta hotellfrukost och sen beger vi oss med båt in till fastlandet. Där väntar 2.5 timme löpning innan vi återvänder hit till ön för lunch och en föreläsning. I eftermiddag så ska vi bli filmad när vi springer så att ledarna ska kunna utvärdera vårt löpsteg. Kommer bli minst sagt intressant att se hur det går.
Nä nu är det dags att runda av. Vi hörs i eftermiddag.
Ja. Jag är så nervös som jag ser ut.
- from my awesome iPhone!
13 september 2013
Ulvö löpläger del 2
Efter en lång båttur där nervositeten bara blivit värre så hade jag just slappnat av när Andreas dunkar mig på axeln och säger; Nu är vi framme, dags att springa!
Direkt vi klev av båten så började vi jogga smått och pipen av pulsklockor som slogs igång avlöste varandra efter grusvägen. Lätt panikslagen såg jag hur pulsen snabbt steg till AII-tempo redan på uppvärmningen.
Alla kändes så snabba och jag tänkte det här kommer bli tufft!
Efter cirka 20 minuter så nådde vi en kraftig stigning som gick upp på ett litet berg. När de i täten likt bergsgetter studsade uppför så gjorde jag mitt bästa för att hänga på.
Efter halva stigningen så insåg jag att jag faktiskt hade folk bakom mig. Pulsen var inte helt åt helvete för hög och jag hade folk bakom mig! En sten släpptes från mitt bröst och jag kunde börja njuta av löpningen på ett helt annat vis.
Uppe på toppen så samlade vi ihop hela gruppen och vände sedan tillbaka samma väg nedåt igen. Utförslöpnigen är min starka sida så den gick mycket bättre än stapplandet uppför.
Efter berget så började vi springa efter en grusväg i samlad grupp.
När några kilometer gått så började vi köra fartlekar. Hur roligt som helst!
Vi började med att springa på ett led där den sista personen fick spurta förbi hela ledet och lägga sig i täten. När den personen kommit fram så startade nästa osv. Fem gånger körde vi den och jag fullkomligt älskade det!
Ska jag lyfta fram något bra med att ha varit gravt överviktig så är det mina starka benmuskler.
Jag kan växla ned och trycka på väldigt fort men jag har inte konditionen att göra det någon längre sträcka så en sån här övning är perfekt för att jag ska få känna mig duktig.
Efter spurten så körde vi en slalom variant av samma övning där vi sprang i sick-sack mellan varandra i ledet.
Avslutningsvis så körde vi sedan två teknikövningar, den ena fick vi backa fort och den andra körde vi höga knän i högt tempo. Fick lite kramp i ena baksidan under de höga knäna men de släppte efter 1-2 kilometer.
Tillbaka på hotellet så blev de en snabb dusch innan vi gav oss iväg för att äta en underbar och efterlängtad middag.
Förrätten bestod av en räktimbal med hovmästarsås toppad med rödingsrom.
Huvudrätten bestod av älgfilé med kantareller, blåbär och hallon. Till de serverades en rotfruktskaka.
Efterrätten var gudomlig.
Hallonsorbé och lakritsglass tillsammans med färska jordgubbar och citron.
Första dagen får helt klart godkänt, nu ska de bli toppen att få glida ned i sängen och ladda om inför morgondagen. Då ska vi åka båt in till fastlandet och springa i Slåtterdalsskrevan.
- from my awesome iPhone!
Direkt vi klev av båten så började vi jogga smått och pipen av pulsklockor som slogs igång avlöste varandra efter grusvägen. Lätt panikslagen såg jag hur pulsen snabbt steg till AII-tempo redan på uppvärmningen.
Alla kändes så snabba och jag tänkte det här kommer bli tufft!
Efter cirka 20 minuter så nådde vi en kraftig stigning som gick upp på ett litet berg. När de i täten likt bergsgetter studsade uppför så gjorde jag mitt bästa för att hänga på.
Efter halva stigningen så insåg jag att jag faktiskt hade folk bakom mig. Pulsen var inte helt åt helvete för hög och jag hade folk bakom mig! En sten släpptes från mitt bröst och jag kunde börja njuta av löpningen på ett helt annat vis.
Uppe på toppen så samlade vi ihop hela gruppen och vände sedan tillbaka samma väg nedåt igen. Utförslöpnigen är min starka sida så den gick mycket bättre än stapplandet uppför.
Efter berget så började vi springa efter en grusväg i samlad grupp.
När några kilometer gått så började vi köra fartlekar. Hur roligt som helst!
Vi började med att springa på ett led där den sista personen fick spurta förbi hela ledet och lägga sig i täten. När den personen kommit fram så startade nästa osv. Fem gånger körde vi den och jag fullkomligt älskade det!
Ska jag lyfta fram något bra med att ha varit gravt överviktig så är det mina starka benmuskler.
Jag kan växla ned och trycka på väldigt fort men jag har inte konditionen att göra det någon längre sträcka så en sån här övning är perfekt för att jag ska få känna mig duktig.
Efter spurten så körde vi en slalom variant av samma övning där vi sprang i sick-sack mellan varandra i ledet.
Avslutningsvis så körde vi sedan två teknikövningar, den ena fick vi backa fort och den andra körde vi höga knän i högt tempo. Fick lite kramp i ena baksidan under de höga knäna men de släppte efter 1-2 kilometer.
Tillbaka på hotellet så blev de en snabb dusch innan vi gav oss iväg för att äta en underbar och efterlängtad middag.
Förrätten bestod av en räktimbal med hovmästarsås toppad med rödingsrom.
Huvudrätten bestod av älgfilé med kantareller, blåbär och hallon. Till de serverades en rotfruktskaka.
Efterrätten var gudomlig.
Hallonsorbé och lakritsglass tillsammans med färska jordgubbar och citron.
Första dagen får helt klart godkänt, nu ska de bli toppen att få glida ned i sängen och ladda om inför morgondagen. Då ska vi åka båt in till fastlandet och springa i Slåtterdalsskrevan.
- from my awesome iPhone!
Ulvö Löpläger del 1
Så var det dags för ännu ett äventyr. Om tjugofem minuter så går båten här i från Köpmanholmen och om ungefär två timmar så kommer jag vara ute i löpspåret redo för helgens första pass som är fartlekar.
Alla runt omkring mig känns supersnabba med proffsiga kläder och superlätta löparkroppar som ser ut att kunna flyga fram när de springer.
Jag är med andra ord lika nervös som varje gång jag ska mäta mig med andra.
Lägret har ett upplägg att alla som klarar att springa minst en mil ska kunna delta och där kvalificerar jag i alla fall in. Så bara jag får komma igång och kroppen håller så tror jag att de här kommer bli en fantastisk helg.
Än så länge är vädret underbart, solen skiner utan att det är för varmt för att kunna springa.
Nu börjar det bli dags att packa i ordning väskorna och bege sig på båten.
Nästa uppdatering kommer efter middagen ikväll. Får se hur pigg jag känner mig då!
- from my awesome iPhone!
Alla runt omkring mig känns supersnabba med proffsiga kläder och superlätta löparkroppar som ser ut att kunna flyga fram när de springer.
Jag är med andra ord lika nervös som varje gång jag ska mäta mig med andra.
Lägret har ett upplägg att alla som klarar att springa minst en mil ska kunna delta och där kvalificerar jag i alla fall in. Så bara jag får komma igång och kroppen håller så tror jag att de här kommer bli en fantastisk helg.
Än så länge är vädret underbart, solen skiner utan att det är för varmt för att kunna springa.
Nu börjar det bli dags att packa i ordning väskorna och bege sig på båten.
Nästa uppdatering kommer efter middagen ikväll. Får se hur pigg jag känner mig då!
- from my awesome iPhone!
12 september 2013
Löpläger, träningsvärk och dejtning
Om jag började gårdagens morgon med stela ben så var det ingenting mot hur stel jag kände mig när klockan ringde 08.00. Med en suck rullade jag ur sängen, rullade in i träningsoverallen och knöt sakta på mig mina New Balance. Varje steg utför trappen kändes som om någon slog med en käpp på mina ömma lårmuskler. Men efter en rejäl morgonpromenad så släppte faktiskt den största stelheten och det var skönt för både kropp och själ att få gå ett varv runt stora Höglandssjön innan jobbet.
När jag kom tillbaka till lägenheten så åt jag frukost samtidigt som jag passade på att kika in nya Sons of Anarchy avsnittet. Kanske världens bästa serie tillsammans med Game of Thrones. Jax var lika underbar som alltid och Happy var Happy. Åh vad jag har längtat tills säsong sex skulle starta.
Väl nere på jobbet så åt jag en lättare lunch innan körde igång dagens arbetspass. Idag så jobbar jag till 21.15 sen har jag helg! Är ledig fredag, lördag och söndag för att spendera helgen ute på Ulvön tillsammans med Domeij och mor på deras löparläger. Det kommer bli sjukt roligt!
När jag kom tillbaka till lägenheten så åt jag frukost samtidigt som jag passade på att kika in nya Sons of Anarchy avsnittet. Kanske världens bästa serie tillsammans med Game of Thrones. Jax var lika underbar som alltid och Happy var Happy. Åh vad jag har längtat tills säsong sex skulle starta.
Väl nere på jobbet så åt jag en lättare lunch innan körde igång dagens arbetspass. Idag så jobbar jag till 21.15 sen har jag helg! Är ledig fredag, lördag och söndag för att spendera helgen ute på Ulvön tillsammans med Domeij och mor på deras löparläger. Det kommer bli sjukt roligt!
Jag har även kommit på en bra lösning för mitt stackars singelliv.
Om jag sätter i ordning en panel bestående av min mor, min far, min lillasyster och mina bästa vänner. Så får de utse hur min drömtjej skulle vara och vilka tjejer jag ska inrikta mig på. Så vet jag att jag ska söka efter raka motsatsen. Bra va?
Skämt o sido, en av förhoppningarna med att fortsätta kämpa och ta mig i form är att skapa mig det självförtroende så jag ger mig ut i dejtinglivet. Det vore onekligen trevligt.
Nog om det. Nu är det dags att avsluta den här jobbdagen!
Om jag sätter i ordning en panel bestående av min mor, min far, min lillasyster och mina bästa vänner. Så får de utse hur min drömtjej skulle vara och vilka tjejer jag ska inrikta mig på. Så vet jag att jag ska söka efter raka motsatsen. Bra va?
Skämt o sido, en av förhoppningarna med att fortsätta kämpa och ta mig i form är att skapa mig det självförtroende så jag ger mig ut i dejtinglivet. Det vore onekligen trevligt.
Nog om det. Nu är det dags att avsluta den här jobbdagen!
11 september 2013
Myrintervaller med tunga ben, en skön start på dagen
Klockan 07.00 ringde väckarklockan imorse, redan när jag skulle sträcka mig efter telefonen så kände jag att det här skulle bli en tuff dag. Träningsvärken sen gårdagens benpass på gymmet gjorde sig mer än påmind när jag sakta stapplade upp ur sängen. Efter en frukost bestående av yoghurt och en knäckebrödssmörgås så hämtade mamma upp mig 08.30 och vi gav oss iväg ut i skogen.
Framme i Nävertjäl så påbörjade vi en trettio minuters stigning som uppvärmning tills vi nåde myrarna på Rutberget. Det var nästan skönt att backen upp dit hade varit så lång och jobbig för mina cementklumpar till ben hade hunnit få lite liv och de behövdes.
Sex stycken fyra minuters intervaller springandes runt med lera och mossa upp till vaderna sög på bra i redan trötta ben. Jag skulle dessutom hålla AIII-tempo vilket innebär nästan maxpuls. Med mammas hjälp så drev hon mig fram över myren och jag kan stolt säga att jag lyckades bita igenom och hålla tempo genom alla intervallerna. Totalt så var vi ute i en timme och fyrtiofem minuter. Sen när jag kom hem så insåg jag att jag började en timme tidigare än väntat så det var bara att kasta sig in i duschen och skynda ned på jobbet.
Snart har hela arbetsdagen gått och jag ska dra mig hem för att slicka såren och vila kroppen inför helgens löpläger på Ulvön.
Take it to next level.
Framme i Nävertjäl så påbörjade vi en trettio minuters stigning som uppvärmning tills vi nåde myrarna på Rutberget. Det var nästan skönt att backen upp dit hade varit så lång och jobbig för mina cementklumpar till ben hade hunnit få lite liv och de behövdes.
Sex stycken fyra minuters intervaller springandes runt med lera och mossa upp till vaderna sög på bra i redan trötta ben. Jag skulle dessutom hålla AIII-tempo vilket innebär nästan maxpuls. Med mammas hjälp så drev hon mig fram över myren och jag kan stolt säga att jag lyckades bita igenom och hålla tempo genom alla intervallerna. Totalt så var vi ute i en timme och fyrtiofem minuter. Sen när jag kom hem så insåg jag att jag började en timme tidigare än väntat så det var bara att kasta sig in i duschen och skynda ned på jobbet.
Snart har hela arbetsdagen gått och jag ska dra mig hem för att slicka såren och vila kroppen inför helgens löpläger på Ulvön.
Take it to next level.
10 september 2013
Bara sju veckor kvar till New York City Marathon!
Haha är huvudet dumt får kroppen lida!
Idag har jag kört 60 minuter powerwalk och sedan ägnat 90 minuter på gymmet med att träna främst mage och ben. Ett jätteskönt pass som verkligen känns i benen nu i efterhand. Den här känslan att jag kommer gråta när jag ska vända mig ur sängen finns där.
Så på det stora hela så borde jag vara jättenöjd med det här passet... Om det inte vore för att jag har blandat ihop två dagar på schemat. Egentligen skulle jag ha sprungit tuffa fyra minuters intervaller idag. Ett tufft pass där jag hade behövt fräscha ben för att kunna behålla farten hela vägen. Dagens pass skulle jag egentligen kört imorgon, när jag haft intervallerna i benen.
Nu blir det troligtvis tvärtom. Jag har smsat Andreas Domeij som skriver mina träningsprogram för att se vad han säger om att ta intervallerna imorgon. Jag ska nämligen på ett löparläger ute på Ulvön till helgen och kommer där köra flera pass om dagen så vill absolut inte komma dit med tunga och trötta ben
Nöjd i kroppen med dagens pass trots min blunder så har jag nu ätit middag med mor och syster. Vi har dessutom börjat spåna på våra tävlingströjor till New York Marathon. Känns helt overkligt att resan och tävlingen vi bokade för nästan två år sedan bara är sju veckor bort. Varje träningspass är nu helt avgörande för att ta mig i form. Jag tänker tappa sju kilo ytterligare fram till tävlingen. Allt för att ge kroppen de bästa förutsättningarna.
Dags att se andra halvleken i fotbollen, Heja Anders Svensson!
Idag har jag kört 60 minuter powerwalk och sedan ägnat 90 minuter på gymmet med att träna främst mage och ben. Ett jätteskönt pass som verkligen känns i benen nu i efterhand. Den här känslan att jag kommer gråta när jag ska vända mig ur sängen finns där.
Så på det stora hela så borde jag vara jättenöjd med det här passet... Om det inte vore för att jag har blandat ihop två dagar på schemat. Egentligen skulle jag ha sprungit tuffa fyra minuters intervaller idag. Ett tufft pass där jag hade behövt fräscha ben för att kunna behålla farten hela vägen. Dagens pass skulle jag egentligen kört imorgon, när jag haft intervallerna i benen.
Nu blir det troligtvis tvärtom. Jag har smsat Andreas Domeij som skriver mina träningsprogram för att se vad han säger om att ta intervallerna imorgon. Jag ska nämligen på ett löparläger ute på Ulvön till helgen och kommer där köra flera pass om dagen så vill absolut inte komma dit med tunga och trötta ben
Nöjd i kroppen med dagens pass trots min blunder så har jag nu ätit middag med mor och syster. Vi har dessutom börjat spåna på våra tävlingströjor till New York Marathon. Känns helt overkligt att resan och tävlingen vi bokade för nästan två år sedan bara är sju veckor bort. Varje träningspass är nu helt avgörande för att ta mig i form. Jag tänker tappa sju kilo ytterligare fram till tävlingen. Allt för att ge kroppen de bästa förutsättningarna.
Dags att se andra halvleken i fotbollen, Heja Anders Svensson!
.jpg) |
| Jag sommaren 2010 och sedan jag efter Lidingöloppet 2012, förhoppningsvis blir det en ny segerbild efter NYC Marathon! |
3 september 2013
Kikar in lite snabbt
Jag har träningsvärk UNDER fötterna. Helgens tävlingar tog nog hårdare på kroppen än vad jag först trodde. Både i söndagskväll och igår kväll så somnade jag redan vid 22-tiden.
Nu idag så har jag varit ut på en lång promenad efter jobbet, 1 timme och 45 minuter lyckades jag skramla ihop. Jag har sedan varit på ett introduktion möte för mitt extra jobb som jag kommer ha nu i vinter som tog nästan tre timmar.
Så nu är det en riktigt trött kille som äter sen middag hemma innan det är dags att sova. Imorgon är det ett av veckans hårdaste pass på schemat. Gruvas redan nu.
På återseende.
Nu idag så har jag varit ut på en lång promenad efter jobbet, 1 timme och 45 minuter lyckades jag skramla ihop. Jag har sedan varit på ett introduktion möte för mitt extra jobb som jag kommer ha nu i vinter som tog nästan tre timmar.
Så nu är det en riktigt trött kille som äter sen middag hemma innan det är dags att sova. Imorgon är det ett av veckans hårdaste pass på schemat. Gruvas redan nu.
På återseende.
1 september 2013
Umeälvsloppet, en stafett att minnas
Helgens andra tävling avklarad! Det som skulle bli 3.29 kilometer blev 11.69 kilometer.
Vi från Brux Löpargrupp åkte upp till Umeå för att köra en 17 km lång stafett. Banan var uppdelad i fem stycken etapper där vi sprang en etapp var (förutom en hjälte som valde att fortsätta hela vägen på egen hand efter att först maxat etapp nummer ett).
Jag blev tilldelad etapp nummer två, en 3.29 kilometer lång sträcka som kändes ganska tuff med tanke på de 12 kilometer trail som jag sprang igår.
Inte nog med det så drog det ut på tiden innan jag kunde bege mig till min växling på banan så det slutade med att jag fick inleda med att på 24 minuter jogga den första etappen (4.2 kilometer) bort till växlingen så när jag väl kommit till min station så hade jag bara en kortare vila på 10 minuter innan de var dags för mig att starta.
När växlingen skedde och de var min tur att ge mig iväg så var det på stumma ben som jag gav mig iväg. Lite orolig var jag också för hur magen skulle reagera då jag inte tagit någon tablett innan loppet.
Efter ungefär 800 meter så hade kroppen kommit igång och jag kunde lägga mig i ett ansträngt AIII-tempo. Det tempot höll jag sedan hela etappen utan att varken sacka i uppförsbacken eller stå på utför, benen var helt enkelt för stumma för att göra några hårdare tempoväxlingar.
Efter 16 minuter och 47 sekunder (5.06 min/km) så kom jag fram till nästa växling och lämnade över stafettpinnen till nästa person.
Nu kommer vi till den lite roligare (eller jobbiga som de kändes då) av dagen. Då vi alla skulle samlas i målområdet så var planen att jag skulle ta mig en joggningtur tillbaka till min start och att mamma då skulle möta upp mig där och köra mig till starten så jag skulle slippa ta hela sträckan själv.
Så blev de inte.
43 minuter efter min start så hade jag hunnit springa min etapp och springa samma sträcka tillbaka men väl där så nej, ingen mamma. Då de bara var småvägar runtomkring så insåg jag att de var bara fortsätta de sista 4.2 kilometrarna som var kvar. Så med ben som nu kändes som cementklumpar så gav jag mig iväg tillbaka mot mål och startområdet. Med två kilometer kvar så gick de inte längre så jag slog av på löpningen och började gå. När jag bara hade 200-300 meter kvar så kommer en av mina teamkamrater på cykel och undrar vart jag tagit vägen.
I mål så får jag höra att vägen hade varit stängd så mamma hade inte tagit sig fram med bilen. Så de var en ganska trött kille som tacksamt tog emot den energidryck och de smörgåsar som erbjöds.
På det stora hela så har de varit en toppen dag och vi som lag kom 6a av 22 startande så de var grymt jobbat av Brux Löpargrupp.
Dessutom så lottade de ut priser så vi vann fem startplatser till Salomon Trail Tour 5 alt 10 km distanserna som går om två veckor. Spännande!
- from my awesome iPhone!
Vi från Brux Löpargrupp åkte upp till Umeå för att köra en 17 km lång stafett. Banan var uppdelad i fem stycken etapper där vi sprang en etapp var (förutom en hjälte som valde att fortsätta hela vägen på egen hand efter att först maxat etapp nummer ett).
Jag blev tilldelad etapp nummer två, en 3.29 kilometer lång sträcka som kändes ganska tuff med tanke på de 12 kilometer trail som jag sprang igår.
Inte nog med det så drog det ut på tiden innan jag kunde bege mig till min växling på banan så det slutade med att jag fick inleda med att på 24 minuter jogga den första etappen (4.2 kilometer) bort till växlingen så när jag väl kommit till min station så hade jag bara en kortare vila på 10 minuter innan de var dags för mig att starta.
När växlingen skedde och de var min tur att ge mig iväg så var det på stumma ben som jag gav mig iväg. Lite orolig var jag också för hur magen skulle reagera då jag inte tagit någon tablett innan loppet.
Efter ungefär 800 meter så hade kroppen kommit igång och jag kunde lägga mig i ett ansträngt AIII-tempo. Det tempot höll jag sedan hela etappen utan att varken sacka i uppförsbacken eller stå på utför, benen var helt enkelt för stumma för att göra några hårdare tempoväxlingar.
Efter 16 minuter och 47 sekunder (5.06 min/km) så kom jag fram till nästa växling och lämnade över stafettpinnen till nästa person.
Nu kommer vi till den lite roligare (eller jobbiga som de kändes då) av dagen. Då vi alla skulle samlas i målområdet så var planen att jag skulle ta mig en joggningtur tillbaka till min start och att mamma då skulle möta upp mig där och köra mig till starten så jag skulle slippa ta hela sträckan själv.
Så blev de inte.
43 minuter efter min start så hade jag hunnit springa min etapp och springa samma sträcka tillbaka men väl där så nej, ingen mamma. Då de bara var småvägar runtomkring så insåg jag att de var bara fortsätta de sista 4.2 kilometrarna som var kvar. Så med ben som nu kändes som cementklumpar så gav jag mig iväg tillbaka mot mål och startområdet. Med två kilometer kvar så gick de inte längre så jag slog av på löpningen och började gå. När jag bara hade 200-300 meter kvar så kommer en av mina teamkamrater på cykel och undrar vart jag tagit vägen.
I mål så får jag höra att vägen hade varit stängd så mamma hade inte tagit sig fram med bilen. Så de var en ganska trött kille som tacksamt tog emot den energidryck och de smörgåsar som erbjöds.
På det stora hela så har de varit en toppen dag och vi som lag kom 6a av 22 startande så de var grymt jobbat av Brux Löpargrupp.
Dessutom så lottade de ut priser så vi vann fem startplatser till Salomon Trail Tour 5 alt 10 km distanserna som går om två veckor. Spännande!
- from my awesome iPhone!
Location:Nordmaling,Sverige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)