De sista 16 dagarna, dags att lägga om fokuset.

Idag så fick jag en verklig "happening" när jag kollade kalendern... Om bara 16 dagar så ska jag stå startklar tidigt på lördagsmorgonen redo att cykla 30 mil. Ska jag vara helt ärlig så tror jag att jag klarar det. Träningsschemat för de kvarvarande veckorna är tufft och Domeij låter mig verkligen prova alla olika varianter på träningen. Nu senast så körde vi stående backintervaller och jag som nyss lärt mig att "dra" trampen runt när jag cyklar fick känna på hur de otränade musklerna skrek under passet. Men ändå så fixade jag fyra stycken intervaller uppför en ganska brant backe, totalt blev det 35 kilometer på knappt 90 minuters träning och då räknade jag med cyklingen till och från backen också.

Jag tänkte försöka fokusera på att låta kroppen få så bra mat som möjligt under de sista veckorna så att jag verkligen ger mig själv de bästa förutsättningarna för att ta mig i mål.

Nedan kommer vara totalt förbjudet under de sista 16 dagarna fram till loppet..

• Färdigmat (frysmat, findus osv..)
• Vitt mjukt bröd
• Smör 
• Alkohol
• Energidryck eller andra sötade drycker
• Godis, chips m.m

Istället kommer jag fokusera på att äta bra mat, inte efter någon speciell kost eller diet utan inrikta mig på en bra husmanskost med fokus på hemlagad mat. Fokus på saker som...

• Fisk
• Kött
• Ris
• Sallad
• Morötter
• Frukt till mellanmål istället för smörgåsar
• Bra frukost bestående av Müsli och fil alternativt gröt.
• Undvika att "småäta" samt bara ta en portion vid varje måltid. Om jag kan minska 1-2 kg så kommer kroppen få slita mindre medan jag cyklar, dock får jag inte övergå till att halvsvälta mig själv om jag ska fixa att träna så hårt som jag vill och behöver.

Livet kommer kanske inte vara det roligaste under de sista veckorna när jag ska kombinera jobb, träning och uppladdning tillsammans med de sociala livet men det får jag ta igen senare i sommar, jag hoppas och tror att lyckan när jag kommer i mål efter 30 mil kommer vara större än känslan av en öl i solen. 

Nu ser vi till att fixa detta!

En artikel om mig i dagens Tidningen 7

I samband med att jag vann cykeln från Team Crescent så gjordes det även en liten artikel om mig i Tidningen 7, den publicerades i dagens exemplar och hittas här!

Nedan kan ni i även klicka på bilderna för att läsa artikeln direkt här på bloggen, min operation har verkligen givit mig en ny chans här i livet och jag är väldigt tacksam för den möjligheten. 

Tack ni alla som stöttat mig så här långt!

Cykling, jobb och lite bloggande

Bloggen lever fortfarande även om den på senare tid har varit väldigt aktiv. Anledningen till detta stavas

V ä t t e r n r u n d a n! Träning kombinerat med massa jobb gör att jag mest bara slöar när jag kommer hem på kvällarna, har inte haft någon ork eller energi till att blogga.

Träningen går grymt just nu, jag följer det schema som Andreas Domeij gjort till mig och när det finns tillfällen så är han även med mig ute längst vägarna och tränar, verkligen guld värt. Idag så stod det växel-intervaller på schemat och på drygt 90 minuter så hann jag och Andreas avverka 45 kilometer uppdelat i fyra stycken 15 minuters intervaller samt vila där i mellan. Efter första kvarten så kändes det som om jag aldrig skulle klara mig i mål, att jag hade gått ut på tok för hårt, det var då jag märkte hur värdefullt det är med träningssällskap, speciellt med någon som peppar och skriker. Med Andreas hjälp så kunde jag ta mig i mål och avsluta passet med äran i behåll.

Jag har även provat på att cykla i klunga, igår så tränade jag med CK-Örnen, något jag ska försöka göra fler gånger innan loppet. Det går inte att jämföra cykling själv och cykling i klunga, du sparar direkt 30-35% energi bara att slippa vinddraget och att få turas om att dra. Vi var ute i två timmar igår och hann precis passera 54 kilometer på den tiden. Oerhört lärorikt att få lära sig om alla tecken och trix som finns i klungkörning. Finns fortfarande mycket att göra. 

Nu har jag vilodag imorgon för att låta kroppen återhämta sig, på söndag så har jag en tur inplanerad innan jobbet. Blir intressant och se hur många motionärer som man stöter på klockan 06.30 en söndag morgon, men det är ser vi då.

Bjuder på en bild hur jag ser ut när jag är ute och cyklar,, underkläderna på tork är en bonus. 

 

Lite om cykling, lite om löpning och lite bajsnödigheter

Tillbaka efter några dagars tystnad, jag kan inte skylla på tidsbrist då jag nästan bor inne i datorn, istället kan jag få gnälla lite över att min kompanjon och följeslagare gått ur tiden... Min iPhone 4s är död och ligger just nu i tusen delar på min köksbänk med en 0.2% chans att bli återupplivad, enda räddningen är om jag får tag i en annan död iPhone 4s som jag kan organdonera till den.

Vet ni av att ni har någon liggande, vattenskadad, spräckt skärm m.m gör inget, behöver nämligen själva metalramen, så hör av er!

Om ICA-loppet sög musten ur en på lördagen så blev det inte bättre av att jag i söndags också avverkade drygt sju mil cykling, börjar verkligen fastna för det där med landsvägscykling nu när jag fått den nya cykeln, allt går så mycket enklare när man känner att man har bra utrustning.

I måndags så hade jag en välförtjänt vila där jag jobbade och sen på kvällen gjorde jag absolut INGENTING.. Ganska skönt att ha en sådan dag också.

Tisdagen så blev det core-styrka innan jobbet, samt lite tid på spinningcykeln, dock inte alls så mycket som jag egentligen hade behövt. Kroppen kändes dock fotfarande väldigt tung och benen fick jobba hårt för att trampa runt de lilla som gick.

Idag så var det Hägglundsjoggen, en fyra kilometers tävling som går varje onsdag i fem veckor varje år här hemma i Övik. När jag inte jobbar så brukar jag göra mitt bästa för att springa den. Då Andreas Domeij lagt 60 minuters löpning på dagens träningsschema (Han lägger upp min träning hela vägen fram till Vätternrundan) så tog jag en 25 minuters löptur dit, för att sedan köra loppet fullt ut och sedan jogga lätt hemåt igen, på så vis så fick jag ihop 70 minuters träning trots att loppet bara var fyra kilometer.

Själva loppet i sig gick verkligen i en berg och dalbana, jag och moder gick ut på tok för hårt med målet att ta mig i mål under 20 minuter (mitt tidigare personbästa från förra året var 20.56). Efter ca 1,5 km så kraschade min mage och jag fick panik. Det var inte så att jag behövde hoppa ut i skogen för en akut nr 2 men tillräckligt för att få mig att sluta springa, frustande och svärande så började jag att gå och ville redan där ge upp. Som tur var hade jag mamma vid min sida som hela tiden drev på mig att fortsätta springa, att spränga gränserna. Efter många om och men så började vi springa igen.

I mål tog jag mig på (egen mättning, slutresultatet har ej släppts än) 20.03 och ett nytt personbästa med 53 sekunder. Ett resultat jag borde vara jättenöjd med, vilket jag är till viss del, jag tog verkligen ut de jag hade men idag så kunde jag inte ta mig under den där förbaskade 20 minuters gränsen.

Om man har i åtanke att jag faktiskt hade 20-30 sekunder där jag promenerade mitt i loppet och ändå tog mig i mål med en snittpuls på 183/min och en toppnotering på 200/min så får jag erkänna för mig själv att jag hade inte mer att ge idag.

Så med känslan att jag faktiskt gav allt så gör jag nu kväll och laddar om inför morgondagen då jag har cykling med CK-Örnen inplanerat på schemat, förbereder mig på en rejäl lektion i cykelteknik.

Ha de gott allihopa!

ICA-Loppet - Sammanfattning!

Åh  vad glad jag är!

Vi kom ned till Alnö utanför Sundsvall ungefär en timme innan loppet, från att knappt ha haft några nerver alls inför dagens lopp så var nu nerverna utan på kroppen och jag fick fylla upp ordentligt med imodium, kan garantera att det var minst 50 procent psykiskt då jag fick springa på toaletten fyra gånger innan jag kunde börja fokusera på uppladdningen.

När de andra värmde upp med Friskis & Svettis dans-värmning så valde jag istället på att jogga en lätt runda på ca 500 meter där benen fick rulla igång. Kroppen kändes bra men jag var fortfarande osäker på hur formen skulle vara när jag väl startat.

I startledet så träffade jag P&K från Brux Löpargrupp som också skulle tävla, mitt i när vi står och pratar så går startskottet mitt i när vi står och pratar, ingen nedräkning, ingen förberedelse utan bara ett startskott. Snabbt som attan så fick jag starta klockan, starta Funbeat-appen på telefonen och dunka igång min power-playlist på Spotify innan jag joggade iväg.
Första kilometern gick i ett virrvarv av pulsband som halkade ned, telefonen som inte ville ligga still i fickan samt att jag hade problem att hitta ett bra tempo. Först inne på kilometer nummer två så hade jag kommit in i lunken och jag kunde börja fokusera på själva loppet. Löparvädret var toppen då vi startade i ösregn, mitt absoluta favoritväder att springa i. Med mycket syre i luften så kändes kroppen stark.

De första fem kilometerna så gick loppet ganska kraftigt uppför och jag fick tänka på att inte gå ut för hårt. Efter första vätskekontrollen så kändes kroppen stark och samtidigt började det bli plant så jag kunde låta benen rulla lite snabbare.
Första milen passerade jag på 59 minuter, då jag kände mig hysfsat fräsch så började tankarna vandra mot att jag skulle ta mig i mål under den magiska två timmars gränsen. Mamma och jag hade pratat om just den här situation innan loppet och hennes råd hade då varit att jag skulle chansa.

Sagt och gjort så tog jag rygg på två snabbare löpare som just passerat mig och med dem som draghjälp så ökade jag upp tempot rejält . Efter 15 kilometer så hade jag tagit in ca två minuter motför tiden på mil nummer ett och jag kände att nu får det bära eller brista.
Jag ökade takten ytterliggare och började sakta men säkert räkna ned kilometer för kilometer mot mål.

När kom in på sista kilometern så hade jag ca 5.30 på mig att slutföra den så jag gav de sista jag hade, när jag såg målgången så fick jag göra det som jag älskar att göra när jag springer, de sista 150 meterna så spurtade jag om tre stycken och när jag korsade mållinjen så hade jag verkligen inget kvar att ge.

I över fem minuter så låg jag på rygg i målgången och bara njöt av tillvaron helt slutkörd, sakta men säkert så samlade jag ihop mig, fick min medalj och fick även tillfälle att tacka de två löpare som jag tog rygg på den sista milen.

Sittandes i bilen påvägen hem så kom sms:et med de officella slutresultatet...

21 kilometer löpning på 1.59.36.
En snittpuls på 168 och en maxpuls på 198.

Just nu känns det som mitt livs lopp och ingen är gladare än jag!

ICA Loppet - inför

Nu är dagen här, sommarens första utmaning, ICA-Loppet 21 km går av stapeln.
I skrivandets stund har jag just passerat Härnösand påväg ned till Sundsvall.

Fjärilarna i magen finns där och om två timmar går starten. Det här blir även de längsta jag sprungit i år, de längsta hittills har varit 15 km på löpgruppen, innan dess så var det Lidingöloppet på 30 km som var mitt senaste långlopp.

Jag har ingen aning om hur min form är annat än att jag är taggad. Jag kommer göra mitt bästa för att inte gå ut för hårt men samtidigt så måste jag köra tillräckligt hårt för att hålla tempot genom hela loppet.

Jag kör på imodium idag för att försöka förhindra magen från att krascha, den brukar som jag berättat tidigare krascha så fort jag pressar mig lite ovanför min förmåga.

Önska mig lycka till, idag så är de stora testet inför sommarens alla tävlingar.

- from my awesome iPhone!

Snart dags att tävla

Äntligen har cykeln kommit!
Idag har jag varit ute och prövat mina tre första mil på den och snacka om skillnad. Det är annorlunda att cykla med bockstyre och jag har inte riktigt fått till tekniken med cykelskorna ännu, trots detta så fick jag ihop 30 kilometers cykling på 60 minuter, något jag är helt nöjd med.

ICA-loppet närmar sig med stormsteg, imorgon så har jag vilodag från träningen och istället ska jag bara ta det lugnt och ladda batterierna inför lördagen då tävlingen går av stapeln.
Mitt mål är att komma så nära två timmars gränsen som möjligt, mest för att se hur mycket jag har kvar om jag ska fixa NY-Marathon på under fyra timmar i November. Vi får se vart jag hamnar.

Det var allt jag hade nu.. :)

Cykel, mat och löpning

Ligger just nu på mammas kökssoffa hemma i Hörnett, jag har blivit bjuden på middag idag och smälter maten innan det är dags att ge sig ut på dagens träningspass.

I fredags så blev det det 35 km cykel med Domeij där jag fick prova att cykla på tyngre växlar i 10 minuters intervaller, ett riktigt härligt pass där jag fick känna på hur det är att cykla lite längre, fortfarande ingenting jämfört med Vätternrundan men ett steg påväg.

Igår så blev det knappt 20 km cykel på tunga växlar när jag var ute själv, sen på eftermiddagen så firade jag Tomas och åt gomiddag med resten av familjen.

Nu när jag vilat klart på soffan så ska jag ge mig ut på en cykelrunda i lugnt och fint tempo innan jag ger mig på söndagens distanspass med löpgruppen.

Den första fokusveckan med sikte på Vätternrundan har varit grym och det lovar gott inför kommande veckan.

På återseende!


- from my awesome iPhone!

Vilodagen blev löpning

Idag så var tanken att jag skulle ha vilodag då jag ska köra lite tuffare med Domeij imorgon, nu blev det så att mor var tvungen att jobba så jag fick rycka in och ta hand om Brux Löpgrupp. Så idag har jag fått ihop 4 kilometers uppvärmning, 8 kilometer fartlek och en avslappnande cykeltur på 5 kilometer. Ganska bra för en vilodag och jag hoppas det inte kommer straffa sig alltför mycket imorgon när det är dags för att cykla!

Sen ringde de från Crescent idag, det ser inte ut som att jag hinner få någonn cykel den här veckan pga de röda dagarna som varit men fram tills jag får den så fungerar mammas racer alldeles utmärkt. Det är tur att jag har så korta ben att även om jag är längre än henne så är inte cykeln på tok för liten för mig.

Jag måste dessutom få avsluta med att länka till en helt fantastisk artikel som egentligen går att använda i alla sammanhang där du försöker förbättra dig. Den är skriven Stefan Hallgren och du hittar den genom att klicka  på länken här--->Vad har du lagt 10 000 timmar på?

Det var allt från mig för idag, tack för att ni läser!

På återseende!

1 maj, träning och en känsla av overklighet

Nu börjar min härliga ledighet! Första till femte maj så är jag ledig och kommer spendera veckan åt träning. Igår så körde jag intervaller på spinningcykel, det kan vara bland de jobbigaste som finns! Efter att ha kört igenom alla intervallerna så hade jag både ont i häcken (har inte hunnit skaffa några cykelbyxor än) och låren brann.

Imorgon så kommer förhoppningsvis min cykel från Crescent, jag kan knappt vänta tills jag får prova den, än så länge känns det hela lite overkligt att jag har fått chansen att vara med i Team Crescent, det känns verkligen som en dröm!

Just nu befinner jag mig hemma hos mamma, tanken är att jag ska låna hennes racerhoj och köra 75 minuter cykel idag men då hon själv hade den inplanerad på sitt program idag så får jag helt enkelt inta soffläge i en knapp timme innan hon är klar med den. Huvudsaken är att jag får träna.

Som sagt, imorgon är det torsdag och enligt mitt schema så har jag egentligen vilodag/styrka den dagen men vi får se, har cykeln kommit så kommer jag vara riktigt frestad att hänga med CK-Örnen på deras gruppcykling på kvällen.

Det är min 1:a maj det, hoppas ni alla hade en bra Valborg, jag hade en underbar kväll i goda vänners sällskap med badtunna och pinnbröd, tror inte jag har ätit de på 5-6 år. Gott och mysigt var det!

Nu börjar det bli dags att bege sig ut, på återseende!