Berspass = Första milen för att sen få stryk av Martin Lidberg.

Mina två sista dagar här i Portugal blev kanske också de tuffaste.
De inleddes redan på torsdagsmorgonen då nästan hela bootcampet packade in sig i fyra bussar för att bege sig iväg till en närliggande by där vi skulle utföra Bergspasset. Bergspasset är precis som de låter ett träningpass som  går både uppför och nedför ett berg.
Det finns lite olika strapatser och jag valde den som var 10 kilometer lång. Jag hade aldrig gjort en sådan sträcka förut och speciellt inte på tid så det kändes både spännande och nervöst.
Som tur var så hade jag mina "bootcamps kompisar" Mikki och Camilla med mig. Camilla satte iväg i ett högre tempo och försvann ganska snart. Jag och Mikki som inte heller är någon löpare valde att köra efter taktiken, Springa 5 minuter och sedan gå 5 minuter. Det här fungerade skitbra för oss och vi tuffade på där i ett lagom tempo. Efter ca 5 km vid första vattenstoppet så fick tyvärr Mikki en släng av migrän och droppade då bak till den långsammare gruppen som promenerade. Istället vid min sida fick jag instruktören Anna. Det får jag nog tacka gudarna för.
Utan Annas hjälp hade jag aldrig tagit mig i mål och dessutom inte haft så otroligt kul. Vi sprang och gick om vartannat men försökte att hålla uppe tempot iaf.
Efter 1 timme 30 minuter och 26 sekunder så passerade jag mållinjen. En otrolig känsla, jag var så jäkla stolt över mig själv. Nu har jag inte bara gjort milen. Nu har jag en tid att kämpa emot också!

Tyvärr så har jag ingen bild att slänga upp då min telefon inte vill dela med sig av sina bilder. Får ordna det när jag är hemma i Sverige.

Efter bergspasset då var min första tanke att inte röra en fena för resten av dagen. Men väl tillbaka på hotellet och efter att ha ätit lunch så började energin krypa tillbaka i kroppen på mig.
Så vad gör man?
Jo jag gick ned och deltog fullt ut i Martin Lidbergs Combatpass. Det verkligen slet den sista energin ur mig. Stenhårt tempo genom hela passet. Någonstans funderade jag om man faktiskt kunde drunkna av mjölksyra... Men jag tog mig igen passet och otroligt glad är jag för det.

Sen på kvällen åt jag middag och somnade vid klockan 21. Totalt slut...