30 oktober 2011

En springtur i mörkret

Då jag var tvungen att åka upp till Örnsköldsvik och hämta ett paket så passade jag på att ta med mig löparskorna och gå på min mors löparpass som hon håller i på söndagar. Löpning för nybörjare, passar mig utmärkt.
Idag stod det "Fartlek" på agendan, i sann Portugalanda så gav vi oss iväg, efter en uppvärmning med löpning på ca 2 km i lugnt tempo så körde vi ett mellanting mellan intervaller och löpning där vi sprang efter lyktstolparna. Varje person i gruppen fick två gånger välja hur många lyktstolpar vi skulle springa mellan och därefter anpassa farten för att orka samma tempo hela sträckan. Roligt men fantastiskt jobbigt. Det blev allt från att springa upp till 6 stolpar i ett helt okey tempo till att springa tills lungorna exploderade mellan 2. Efter att ha kört 6 vändor så vände vi och sprang de 2 km tillbaka till gymmet.
Tyckte det kändes bra och jag orkade hänga med. Tyvärr är det här en träningsform jag inte skulle klara av att köra själv då jag inte (än!) utvecklat psyket för att driva mig till bristningsgränsen och sedan fortsätta.

Men en härlig avslutning på söndagen och en stolt känsla i kroppen.

V17, Portugal. Bergspasset 10 km. Jag ska springa hela. Det är mitt mål.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar