Idag så regerar träningsvärken, när jag klev ur sängen imorse så var det nära att de kom tårar. Sån träningsvärk har jag i höftböjarna. Det märks att jag inte är någon van skidåkare.
Min lång ledighet är nu slut och jag är tillbaka på jobbet, ganska skönt på sätt och vis då jag saknat kollegorna men drygt på samma gång då det varit underbart att kunna fokusera på träning istället för arbete.
Idag och imorgon så kör jag vila från träningen annat än lite promenader till och från jobbet.
På onsdag däremot så hoppas jag på att kroppen fått återhämta sig och att vädret ska vara behagligt för då hade jag tänkt åka skidor.
Efter helgen som varit så har jag fått en helt annan syn på vad träning egentligen innebär, jag var mycket så att jag bara åkte min mil innan och var nöjd med den då jag tyckte en mil var jättelångt.
Nu ser jag i fram emot andra pass som stak-träning, åka utan stavar och att mixa träningen mer.
Igår förmiddag så körde vi en jättebra slinga på 6-700 meter uppe på Skyttis, det tog 4 minuter för mig att åka ett varv.
Tänker försöka använda den sträckan att prova intervaller på. Lagom kuperat och jag orkar hålla fart genom hela utan att tömma mig helt inför varv två.
Sen fick jag ett jätteroligt besked igår, Andreas Domeij som var en av ledarna i helgen har erbjudit att åka skidor med mig en gång i veckan fram till Öppet Spår, det kommer betyda sjukt mycket för min utveckling då jag både får experthjälp samt en press på mig själv att träna själv tills veckan därpå för att kunna berätta vad jag åstadkommit. Det tillsammans med ett grymt stöd från familjen gör att jag på allvar tror att jag har en chans att klara Öppet Spår.
Idag är det exakt 5 veckor till starten för måndagens Öppet Spår, det blir 5 veckor av bra mat och inget festande.
Fan vad häftigt det ska bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar