Igår så var det den sista Hägglundsjoggen och jag var länge tveksam om jag skulle springa den. Kroppen kändes tung efter 10 dagar irad med träning.
Vaderna hade börjat bli timmerstockar efter några dagar med burpees-utmaningen och självförtroendet fanns inte riktigt där men till sist bestämde jag mig för att ställa upp.
Då jag inte hade någon ambition att göra någon bra tid utan mitt enda mål var att slå T så bestämde jag mig för att skippa att själv ta tidtagning och startade loppet med att lägga mig i ryggen på T.
När halva loppet gått så kände jag hur T började sakta av på tempot samtidigt som jag hade fått upp ett bra flås och hade en bra fart i benen så då la jag ut och sprang om.
Den energin höll jag de sista 2 kilometerna och kroppen kändes plötsligt starkare än på länge.
I mål tog jag mig på 20:56. Personligt rekord med 57 sekunder.
Såhär i efterhand så är jag stolt över mig själv och det känns bra att se hur resultaten förbättras.
Hur går det med burpees-utmaningen då?
Hittills har jag klarat hundra stycken om dagen och planen är att hålla hela vägen i mål på midsommarafton.
Enda problemet som jag ser just nu är att jag börjar få ordentligt ont i högeraxel efter ca 20 stycken.
Då jag delar upp mina burpees i "tior" så försöker jag att öka vilan däri mellan och satsa på bra teknik när jag gör dem för att undvika skador.
Imorgon är jag ledig och har planerat dubbla träningspass. Först så blir det en långpromenad på dagen sen på kvällen så blir det gymmet med två kompisar.
Det bästa med att ha flyttat tillbaka till Övik är att träningen går bättre än någonsin.
11 dagar kvar till Karlstad stadslopp. Tagga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar