Huvudvärk, långpass och att förhandla med sig själv

Idag vaknade jag vid 09.30 med en huvudvärk från helvetet. Man skulle kunna tro att jag var ute och tok söp igår, sådan skallebang hade jag. Nu i skrivandes stund så har den lättat något även om den fortfarande känns av. Pratade med mor som misstänker att det är spänningshuvudvärk då jag inte känner mig sjuk i övrigt. 

Så nu har jag just ätit lunch, det blev stekt potatis och hamburgare. Jag tror ärligt inte jag har stekt potatis sen jag flyttade hemifrån, förstår egentligen inte varför då det är så snabbt och enkelt och med bara en liten gnutta olja så blir det inte alls så flottigt. Enda som fattades var någon grönsak men det hade jag inte hemma idag. 

Jag och mor hade planerat att idag eller imorgon så skulle jag åka ett långpass på skidorna. Tanken var att ta det idag då jag egentligen inte hade tid med det imorgon. Frågan är egentligen bara hur jag gör det på bästa sätt. Första tanken var att trilskas på kring spåret uppe på Skyttis men då skidorna knappt har någon valla på sig och jag verkligen är värdelös på att valla så känns det tungt att köra tungt/bakhalt i 2 timmar.. 15 kilometer räknar jag som ett långpass för mig, dels för att det är den längsta sträckan jag någonsin åkt på skidor samt att det tar typ 2 timmar för mig att genomföra ett sådant pass.

Jag gör nog så att jag provar att valla i ordning skidorna här hemma, får jag till dem bra så att första milen känns enkel så kommer jag att åka en 5 kilometers på det. Om det är så att skidorna känns dåliga så åker jag ned på 400 meters banan och tränar stakning/åka utan stavar tills jag kommit upp i totalt 2 timmars träning. Låter det som en bra deal? Vi kör på de.

Älskar hur jag förhandlar med mig själv via bloggen men det bjuder jag på. 

Efter träningen så ska jag hem till mor och äta tacos med familjen där. Ser det som en bra belöning för dagens träning men för att de ska räknas som en belöning är det nog bästa att jag lyfter på arslet och börjar röra på mig, ligger i sängen just nu med laptopen på magen, blir inga kilometer gjorda på det viset.

Imorgon kommer nya bloggdesignen, om jag lyckas med allt vill säga, har en hel del att fixa.

På återseende.